Gilbert Burnet

var en skotsk teolog och historiker, biskop i engelska kyrkan

Gilbert Burnet, född den 18 september 1643 i Edinburgh, död den 17 mars 1715, var en skotsk teolog och historiker, biskop i engelska kyrkan.

Gilbert Burnet
Gilbert Burnet by John Riley.jpg
Född18 september 1643[1][2][3]
Edinburgh[4]
Död17 mars 1715[1][2][3] (71 år)
Salisbury, Storbritannien
BegravdSt James's Church, Clerkenwell
MedborgarskapSkottland
Utbildad vidAberdeens universitet[5]
University of Aberdeen School of Law Arbcom ru editing.svg
SysselsättningTeolog, politiker, historiker[6], kyrklig ämbetsman[5], språkvetare
Befattning
Biskop av Salisbury
ArbetsgivareUniversity of Glasgow
MakaElizabeth Burnet[7][8]
Margaret Burnet
(g. 1671–1685)[7]
Mary Scott
(g. 1687–)[7]
BarnElizabeth Burnet[9]
Mary Burnet[9]
William Burnet (f. 1688)[9][10]
Gilbert Burnet (f. 1690)[9]
Thomas Burnet (f. 1694)[9]
FöräldrarRobert Burnet, Lord Crimond[9][7][10]
Rachel Johnston[9][7][10]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Burnet blev 1669 teologie professor i Glasgow och råkade där till följd av sin religiösa fördragsamhet i oenighet med såväl de episkopala som presbyterianerna. År 1674 blev han predikant i London och uppträdde som sådan med häftighet mot katolikernas kult. När den katolske Jakob II uppsteg på Englands tron (1685), begav sig Burnet till Holland, där han kom i stor ynnest hos prins Vilhelm av Oranien, vilken han, såsom hovpredikant, 1688 åtföljde till England.

År 1689 blev han biskop av Salisbury och utövade sedan ett stort inflytande på såväl kyrkans som statens angelägenheter. Särskilt kom han genom sin välvilja och verksamhetslust att spela en stor roll som förmedlare mellan fientliga partier och krafter, varigenom han fick stor betydelse för stärkandet av konung Vilhelms ställning. Då han en gång i ett herdabrev yttrat, att konung Vilhelms välde grundade sig på erövring, blev detta brev på parlamentets befallning uppbränt av bödeln - vilket dock ej hindrade, att han utsågs till lärare för en av de kungliga prinsarna. Burnet gjorde sig känd för en storartad välgörenhet.

Some letters containing an account of what seemed most remarkable in Switzerland, Italy, 1686

Bland hans synnerligen talrika arbeten må nämnas History of the reformation of the church of England (1679–1714), för vilket verk parlamentet ägnade honom ett tacksägelsevotum, och History of his own time, utgiven 1723–1724 av författarens son samt 1823 i en upplaga, där många i första upplagan uteslutna partier intagits. Båda dessa arbeten är viktiga källskrifter.

KällorRedigera

Tryckta källorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6m331m2, omnämnd som: Gilbert Burnet, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: burnet-gilbert, omnämnd som: Gilbert Burnet, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] FINA Wiki, Österrikes vetenskapsakademi, FINA Wiki-ID: 3502, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 22 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Hew Scott, Fasti ecclesiæ scoticanæ: the succession of ministers in the Church of Scotland from the reformation. Volume 1. Synods of Lothian and Tweeddale, vol. 1, 1915.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Peerage person-ID: p204.htm#i2036, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f g] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkarRedigera