Geta, Åland

kommun i Åland
(Omdirigerad från Geta kommun)

Geta kommun är den nordligaste kommunen på den fasta delen av det autonoma och enspråkigt svenska öriket Åland, tillhörigt Finland. Det är en liten kommun med &&&&&&&&&&&&0505.&&&&&0505 invånare och runt 25 anställda, 40 kilometer norr om huvudstaden Mariehamn. Kommunens centralort är Vestergeta.

Geta
Kommun
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Åland Åland
Administrativt centrum Vestergeta
Area 605,98 km²[1]
 - land 84,54 km²
Folkmängd 505 (2021-12-31)[2]
Befolkningstäthet 5,97 invånare/km²
Politik  
 - Kommun-/stadsdirektör Niklas Oriander
 - Kommunfullmäktiges
ordförande
Gun-Britt Lyngander
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Ingvar Björling
 - Politisk fördelning (9)
- Getalistan: 7
- Liberalerna: 2
Kommunkod 065
Geonames 3041793
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60°23′00″N 19°51′00″Ö / 60.38333°N 19.85000°Ö / 60.38333; 19.85000
Språk
- Svenska:
- Finska:
- Övriga:
 
87,2 %[3]
5,6 %[3]
7,2 %[3]
Administrativa data  
Webbplats: www.geta.ax
Ålands kommuner

Geografi redigera

Geta kommun utgör, tillsammans med Finströms kommun, Saltviks kommun och Sunds kommun på norra Åland, det "ursprungliga", "Egentliga Åland". Öppna jordbruks- och kulturlandskap präglar landskapsbilden i kommunens södra delar. De västra och östra delarna består av skärgårdsmiljöer, medan de norra delarna domineras av djupa skogar och höga berg sluttande direkt mot Norrahavet (Bottenhavet). Getabergen är populära bland klättrare och vandrare. Exempel på byar och hemman i kommunen är Vestergeta, Bolstaholm, Dånö, Finnö, Gräggnäs[4], Höckböle (med naturreservatet Höckböleholmen), Isaksö, Labbnäs, Möckelgräs, Olofsnäs, Pantsarnäs, Skinnarböle, Snäckö och Östergeta. Här finns också bergen Havisberget, Husklint och Signildskrubba, öarna Andersö och Rankoskär samt halvöarna Dånö Gamlan och Tällskär. Skråbjörkö är en ö tillhörande Geta kommun. Geografiskt sett är ön dock helt omgärdad av Hammarlands kommun. Geta kommun gränsar mot Finström, Hammarland och Saltviks kommun. Den totala arealen är 187 km², varav 84 km² utgör land.

Historia redigera

Det var dessa markområden, med sina nu höga berg, som först reste sig ur havet och bildade den ö som kom att kallas Åland. Här på den nordligaste delen av det som idag kallas "Fasta Åland", bosatte sig de första människorna och här hade makten sitt säte ända fram till modern tid. Bland annat i Vestergeta och Östergeta finns gott om fornminnen och historiska lämningar i form av grav- och boplatsområden ända från stenåldern.

Historiskt har Geta varit föregångare inom turism och sjöfarts-/varvssammanhang. I Getabergen uppfördes redan 1931 Ålands första turisthydda, och runtom i kommunen har funnits åtskilliga varv för byggnation av såväl segelfartyg som traditionella Getasnipan.

Namnet Geta antas komma antingen från det att man i historisk tid hållit getter som boskap på Getaön och/eller i Getabergen, eller från det fornnordiska verbet "geta (gäta)", som betyder att vakta, ge akt på eller även att fånga/få tag på/i något. De höga Getabergen vid Norrahavet (Bottenhavet) förmodas ha använts till vaktande ut mot havet av bofasta säljägare och sjöfarande under vikingatiden.

Sevärdheter redigera

  • Dånö hembygdsmuseum visar hur man levde i ett typiskt lots- och fiskartorp förr i världen.[5]
  • Geta kyrka i Vestergeta från tiden strax efter 1450.[5]
  • Getabergen, Ålands fjärde högsta berg, (107 meter högt) är en storslagen utsiktsplats med tillhörande utsiktstorn och om man följer stigen hittar man Getagrottan som var tillflyktsort för ortsbefolkningen under stora ofreden i början av 1700-talet.[5]

Service redigera

I Vestergeta finns kommunkontor, daghem, skola (åk 1-6), bibliotek, äldreboende, socialvård, kultur- och fritidsverksamhet, vuxenutbildning, kommunalteknik, brandstation, idrottsplats, Getaboden. Butiken fungerar också som postombud, bensinmack, infopunkt med mera. I kommunen finns också ett antal utmärkta stigar och vandringsleder, hembygdsgård och kulturarvsstuga, småbåtshamn och gästbrygga. Här ordnas återkommande evenemang såsom poesi- och visfestival, Getadagsmarknad och fisketävlingar med mera.

Näringsliv redigera

Geta kommun är en av tradition jordbruksdominerad bygd, där jord- och skogsbruk och till viss del även fiske än idag utgör viktiga näringar. Äppelodling och boskapshållning utgör utmärkande inslag. Somliga gårdar håller öppet för gårdsförsäljning. Små- och egenföretagandet är omfattande, med många byggnads- och hantverksrelaterade samt inom service och turism verksamma aktörer. Inom kommunen finns hotell, restauranger, caféer, stugbyar samt hantverksbodar, verkstäder med mera. Tillverkningsindustrin är måttlig. Getas största företag är Hotell och Resort HavsVidden, turiststationen Soltuna samt butiken Getaboden. Största arbetsgivare är kommunen med cirka 25 anställda.

Kommunikationer redigera

Många getabor arbetspendlar, främst till Godby och Mariehamn. Det finns även allmänna bussförbindelser, och sommartid cykelfärja till Hammarland. Närmaste flygplats finns utanför Mariehamn, och färjehamnar för passagerartrafik finns i Eckerö, Långnäs och Mariehamn.

Demografi redigera

Kommunen har under det gångna seklet sett sin befolkning halveras (969 inv år 1910 och 475 inv år 2010), men har de senaste åren haft en rekordartad befolkningstillväxt (+11 %, från 443 till 495 inv, mellan 2008 och 2012). Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrås (ÅSUB) prognos fortsätter Geta kommuns befolkning att växa, för att till år 2040 uppgå till nära 700 invånare. En relativt stor andel av befolkningen tillhör gruppen äldre (22 % >65 år).[6]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Geta kommun 1975–2020[7]
ÅrFolkmängd
1975
  
491
1980
  
471
1985
  
443
1990
  
478
1995
  
461
2000
  
478
2005
  
444
2010
  
475
2015
  
500
2020
  
511
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk redigera

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[8][9]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 507 100,0
Inhemska språk totalt 455 89,7
Svenska 432 85,2
Finska 23 4,5
Främmande språk totalt 52 10,3
Lettiska 18 3,6
Språk med färre än 10 talare 34 6,7
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (4,5 %)
  Svenska (85,2 %)
  Främmande språk (10,3 %)

Förvaltning redigera

Geta kommun har omfattande samarbeten med andra kommuner - främst i den region som kallas Norra Åland. Somliga funktioner sköts inom ramen för olika kommunalförbund såsom Norra Ålands Högstadiedistrikt (NÅHD), Ålands omsorgsförbund och Kommunalförbundet för De Gamlas Hem. De kommunala beslutsorganen utgörs av kommunfullmäktige och kommunstyrelse samt ett antal nämnder. Somliga såväl nämnder som kanslier är gemensamma med andra kommuner, och vissa tjänster köps från externa aktörer. Det egna kommunkansliet finns i Vestergeta by och bemannas av kommundirektör på heltid samt byråsekreterare, ekonomisekreterare och kommuntekniker på deltid. Geta kommun har de senaste åren gjort positiva årsresultat och haft en snabbt ökande befolkning till följd av en positiv flyttningsrörelse, som gynnat skattekraften. Den kommunala inkomstskattesatsen sänktes från 18,5 till 17,75 procent till år 2011. Inför år 2009 avskaffade kommunen fastighetsskatten för stadigvarande bostadsbyggnad. I kommunen finns omkring dubbelt så många fritidsstugor (ca 400) som permanentbebodda hus (ca 200). Det finns även såväl kommunala som privata hyresbostäder.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ [a b c] ”Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 6 september 2019. 
  4. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Gr%C3%A4ggn%C3%A4s. Läst 21 juli 2018. 
  5. ^ [a b c] ”Sevärdheter”. Geta kommun. Arkiverad från originalet den 5 december 2012. https://web.archive.org/web/20121205152525/http://www.geta.aland.fi/text.con?iPage=53. Läst 2 september 2012. 
  6. ^ ”PC-AXIS tabeller på ämnesområdet Befolkning”. Ålands statistik- och utredninsbyrå. Arkiverad från originalet den 24 december 2013. https://web.archive.org/web/20131224111218/http://pxweb.asub.ax/Database/Statistik/Befolkning/Befolkning.asp. Läst 17 juni 2013. 
  7. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  8. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  9. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar redigera

  •   Wikimedia Commons har media som rör Geta.