Gera är en kretsfri stad i det tyska förbundslandet Thüringens allra östligaste del. Staden ligger vid floden Weisse Elster ungefär 205 meter över havet. Staden är uppdelad i 40 stadsdelar och är den näst största i delstaten. Invånarna kallas för Geraer.

Gera
Kretsfri stad
Utsikt från rådhusets torn.
Utsikt från rådhusets torn.
Flagga
Geras vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Thüringen
Höjdläge 194 m ö.h.
Koordinater 50°52′N 12°05′Ö / 50.867°N 12.083°Ö / 50.867; 12.083
Yta 152,19 km² ()[1]
Folkmängd 93 634 ()[2]
Befolkningstäthet 615 inv./km²
Borgmästare Julian Vonarb
Postnummer 07545 - 07557
Riktnummer 365, 36695
Registreringsskylt G
Kommunkod 16 0 52 000
Geonames 2921230
OSM-karta 62671
Läget för Gera i Tyskland
Läget för Gera i Tyskland
Läget för Gera i Tyskland
Läget för Gera i Thüringen
Läget för Gera i Thüringen
Läget för Gera i Thüringen
Webbplats: www.gera.de

Området där Gera är beläget har varit bebott av människor i omkring 80 000 år och strax söder om staden, vid orten Weida, var den sydligaste utbredningen av inlandsisen under istiden.

Huvuddelen av de industrier som fanns i staden under DDR-tiden existerar inte längre eller har inte längre någon stor betydelse för staden. Däribland var dragspelstillverkningen vilken hade stor påverkan på svensk dragspelsproduktion i början av 1900-talet. För närvarande finns de största fabrikerna inom livsmedels- och kosmetikområdet.

Från den 27 april till den 14 oktober 2007 arrangerade Gera tillsammans med Ronneburg den tyska trädgårdsutställningen "Bundesgartenschau".

Historia redigera

Platsen omnämndes först 995 e.Kr och fick sina stadsrättigheter före år 1327. Staden skövlades av svenska soldater under trettioåriga kriget 1639 då en stor del av staden brändes ned. Omfattande stadsbränder härjade Gera 1686 [3] och 1780. Från medeltiden till 1918 var Gera huvudstad i det ena av de reussiska furstendömena, Reuss-Gera. Furstarna residerade under många år på Schloss Osterstein utanför staden. Gera var huvudort i Bezirk Gera 1952–1990.

Vänorter redigera

Sevärdheter redigera

Byggnader redigera

  • Historiska stora torget med Rådhuset (byggt 1576, renässans), Simsonbrunnen och Stadsapoteket (renässans)
  • Slottsruinen och tornet Osterstein
  • "Geraer Höhler" (gamla stora ölkällare)
  • Djurpark med parktåg

Museer, konst och kultur redigera

  • Otto-Dix-huset (födelsehem för konstnären Otto Dix)
  • Orangeri med stadens konstsamling
  • Stadsmuseum
  • Naturhistoriska museet
  • Huset Schulenburg (arkitekt: Henry van de Velde)
  • Teatern (byggd 1902, Jugendstil)

Kyrkor redigera

Evangeliska redigera

Katolska redigera

  • St. Elisabeth
  • Heiliger Maximilian Kolbe

Nyapostoliska redigera

  • Nyapostoliska kyrkan

Parker redigera

Kända personer redigera

Källor redigera

  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Franckfurt den 6 April”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 26 april 1686. 

Externa länkar redigera