Georgien är ett land i västra Kaukasien mellan Stora Kaukasus i norr och Lilla Kaukasus i söder. Landet har kust mot Svarta havet i väst. Det har en yta på 69 875 km². Det råder viss oenighet om var gränsen mellan världsdelarna Europa och Asien ska dras och Georgien kan därmed anges som tillhörande Europa[1] eller Asien[1][2] eller delat mellan världsdelarna[1][3].

Politisk karta över Georgien

Landet gränsar i väst till Svarta havet, i norr och nordost till Ryssland, i söder till Turkiet och Armenien, och i sydöst till Azerbajdzjan. Georgiens totala yta är 69,875 km².

TopografiRedigera

 
Topografisk karta över Georgien

Trots landets lilla yta har Georgien en av de mest varierande topografierna inom forna Sovjetunionen. Georgien ligger till största delen i Kaukasien, och landets norra del avskärmas till stor del av Kaukasus-bergen. Landet avgränsas även i söder genom berg, där mellan Armenien och Turkiet i lilla Kaukasus. På grund av de stora höjdskillnaderna i Georgien, i kombination med en dåligt utvecklad infrastruktur isoleras många små bergsbyar från omvärlden under vintertid. Jordbävningar och jordskred förekommer också i bergsregionerna. En av de senaste naturkatastroferna inträffade när massiva sten- och jordskred drabbade regionen Adzjarien 1989. 1991 ägde även två jordbävningar rum vilka förstörde flera små byar i norra delen av centrala Georgien.[källa behövs]

Georgien har omkring 25 000 floder och många av dessa används för att tillverka energi genom vattenkraft. Avvattning i väst går mot Svarta havet, och i öst genom Azerbajdzjan och ut i Kaspiska havet. Den största floden är Mt'k'vari (även känd under det azerbajdzjanska namnet Kura), som flyter 1,364 kilometer från nordöstra Turkiet, genom östra Georgien och huvudstaden Tbilisi vidare österut och slutligen till Kaspiska havet. Rionifloden, västra Georgiens största flod går från stora Kaukasus och slutar när den mynnar ut i Svarta havet i hamnstaden Poti.

Längsta floderRedigera

 
Karta över Mtkvaris flöde genom Turkiet, Georgien och Azerbajdzjan.
 
Rioniflodens flöde genom Kutaisi.
Namn Total längd (km) Längd* (km) Enbart i Georgien Vattenkälla
Alazani 407 390 Nej Södra Kaukasien
Mtkvari 1515 351 Nej Östra Anatolien
Rioni 333 333 Ja Sydvästra stora Kaukasus
Inguri 213 213 Ja Stora Kaukasus
Chrami 220 187 Nej Trialetibergen
Tschenis-Tsqali 184 184 Ja Svanetien
Iori 357 183 Nej Stora Kaukasus
Kvirila 152 152 Ja Nordvästra Georgien
Supsa 117 117 Ja Sydvästra Georgien
Aragvi 112 112 Ja
Bzyb (Bzipi) 110 110 Ja Stora Kaukasus
Kodori 110 110 Ja Stora Kaukasus
Adzjaris-Tsqali 90 90 Ja
Çoruh 438 37,5 Nej Nordöstra Turkiet

* Längd inom Georgien

Högsta bergstopparRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

Se ävenRedigera

  Georgienportalen – samlingssidan för artiklar om Georgien på svenskspråkiga Wikipedia.