Georges J.F. Köhler
Georges Jean Franz Köhler, född 17 mars 1946 i München, Tyskland, död 1 mars 1995 i Freiburg im Breisgau, var en tysk biolog. Han tilldelades 1984, tillsammans med César Milstein och Niels Kaj Jerne, Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sitt arbete med immunologi och monoklonala antikroppar. År 1984 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.
Georges J.F. Köhler  | |
_-_W134Nr.126381c1_-_Willy_Pragher_(cropped).jpg) Georges J.F. Köhler, 1990. | |
| Född | 17 april 1946[1][2][3] München[4] |
|---|---|
| Död | 1 mars 1995[2][5] (48 år) Freiburg im Breisgau[6] |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Freiburgs universitet  |
| Sysselsättning | Biolog, kemist, immunolog, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Freiburgs universitet Max Planck-institutet för immunbiologi och epigenetik |
| Utmärkelser | |
| Heinz Maier-Leibnitzpriset (1978)[7] Gairdner Foundation International Award (1981) Hedersdoktor vid Hasselts universitet (1983)[8] John Scott-medaljen (1984) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1984)[9][10] Albert Lasker Basic Medical Research Award (1984)[11] Carus-priset (1985) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1986) | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Kohlers far, Karl, var tysk, medan hans mor, Raymonde, tillhörde en fransk familj. Han gifte sig med Claudia Reintjes 1968. Hans första möte med Claudia inträffade när han gjorde universitetsstudier där Claudia var läkarassistent. Han arbetade inte bara hårt för att förfina antikroppar utan gav också sin tid till sin familj och hade ett extrajobb som taxichaufför för att försörja familjen. Mest av tiden han spenderade med sina barn kunde han köra en liten traktor på vägarna eller roa sig med rullskridskoåkning på gatan.[12]
Karriär och vetenskapligt arbete redigera
I april 1974 påbörjade Köhler ett postdoktoralt forskarstipendium vid Laboratory of Molecular Biology i Cambridge, England, där han började arbeta med César Milstein för att utveckla ett laboratorieverktyg som kunde hjälpa dem att undersöka den mekanism som ligger till grund för mångfalden av antikroppar. Det var under detta arbete som de utformade sin hybridomteknik för produktion av antikroppar. Köhler fortsatte sitt samarbete om tekniken när han återvände till Basel Institute of Immunology i april 1974.[13] Köhler stannade kvar på Baselinstitutet i ytterligare nio år, under vilken tid han fortsatte att undersöka antikropparnas mångfald och i början av 1980-talet började han arbeta med utvecklingen av transgena möss som ett verktyg för att förstå den mekanism som ligger till grund för självtolerans. År 1986 blev Köhler chef för Max Planck Institute of Immunobiology där han arbetade fram till sin död 1995.[14][15] Han dog på grund av ett hjärtfel.[16]
Utmärkelser och hedersbetygelser redigera
Asteroiden 11775 Köhler är uppkallad efter honom.[17]
- Heinz Maier-Leibnitzpriset, 1978[7]
- Gairdner Foundation International Award, 1981
- Hedersdoktor vid Hasselts universitet, 28 maj 1983[8]
- John Scott-medaljen, 1984
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin, med César Milstein och Niels K. Jerne, 1984[9][10]
- Albert Lasker Basic Medical Research Award, 1984[11]
- Carus-priset, 1985
Maximiliansorden för konst och vetenskap, 1986
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Georges J.F. Köhler, 26 augusti 2021.
- G. Köhler & C. Milstein (1975). ”Continuous cultures of fused cells secreting antibody of predefined specificity”. Nature 256 (5517): sid. 495–7. doi:. PMID 1172191. Bibcode: 1975Natur.256..495K.
- István Hargittai (2006). ”Köhler's Invention”. Journal Structural Chemistry 17 (1): sid. 161–162. doi:.
- Melchers, F (1995). ”Georges Köhler (1946-95)”. Nature "374" (6522): ss. 498. 6 April 1995. doi:. PMID 7700372. Bibcode: 1995Natur.374..498M.
- Danon, Y L (1996). ”[Monoclonal antibodies: George Kohler]”. Harefuah "130" (2): ss. 108–9. 15 January 1996. PMID 8846970.
Noter redigera
- ^ Nobelprize.org, Nobelstiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Georges Jean Franz Köhler.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Georges Jean Franz Köhler.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Georges Köhler.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.dfg.de , läst: 4 april 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.uhasselt.be .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1984, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 2 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 2 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] 1984 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Professor Georges Kohler | Biographical summary” (på engelska). WhatisBiotechnology.org. https://www.whatisbiotechnology.org/.
- ^ The Story of César Milstein and Monoclonal Antibodies.
- ^ ”WhatisBiotechnology • the sciences, places and people that have created biotechnology”. WhatisBiotechnology • the sciences, places and people that have created biotechnology. http://www.whatisbiotechnology.org/people/kohler.
- ^ ”Köhler's death”. Köhler's Invention. 2005. Sid. 169–172. doi:. ISBN 3-7643-7173-0.
- ^ K. Eichmann, Köhler's Invention (Birkhäuser Verlag, Basel, 2005) University of Freiburg Faculty of Biology
- ^ ”Minor Planet Center 11775 Köhler” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11775. Läst 2 juni 2023.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Georges J.F. Köhler.- Nobelprize.org, Nobelpriset i medicin 1984
- Nobelprize.org, Georges Köhler - CV
