Georges-Eugène Haussmann

fransk politiker

Georges-Eugène Haussmann (mer känd som Baron Haussmann), född 27 mars 1809 i Paris, död 11 januari 1891 i Paris, var en fransk stadsbyggare, finansman och prefekt vid Seine. Han förknippas intimt med ombyggnationen av Paris åren 1853–1870.

Georges-Eugène Haussmann
Född27 mars 1809[1][2][3]
Paris
Död11 januari 1891[1][2][3] (81 år)
Paris
BegravdPère-Lachaise[4][5] och Grave of Haussmann
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidLycée Henri IV
Lycée Condorcet
Conservatoire de Paris
SysselsättningPolitiker[6], arkitekt[7], ämbetsman, stadsplanerare[7]
Befattning
General secretary of prefecture of Vienne (1831–1832)
Sub-prefect of Yssingeaux, Yssingeaux (1832–1832)
Sub-prefect of Nérac, Nérac (1832–1840)
Sub-prefect of Saint-Girons, Saint-Girons (1840–1841)
Sub-prefect of Blaye, Blaye (1841–1848)
Prefecture advisor, Gironde (1848–1849)
Prefect of Var (1849–1850)
Prefect of Yonne (1850–1851)
Prefect of Gironde (1851–1853)
Seines prefekt (1853–1870)
Senator i andra franska kejsardömet (1857–1870)[6]
Député de la Corse (1877–1881)
Politiskt parti
Bonapartism
MakaLouise Octavie de Laharpe
(g. 1838–)[8]
BarnValentine Haussmann (f. 1843)
Utmärkelser
Storkors av Hederslegionen[9]
Kommendör av Obefläckade avlelsens orden
Storkors av Obefläckade avlelsens orden
Kommendör med nummer av Karl III:s orden
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Haussmann föddes i Paris som son till en handlare från Elsass. År 1833 blev Haussmann underprefekt i Paris och avancerade snabbt i graderna. Vid 1848 års revolution förlorade han dock sin tjänst. Under prins Napoleons presidentskap innehade han (1849–1852) platsen som prefekt i tre departement, utnämndes 1853 till prefekt i Seinedepartementet, blev baron och fick 1857 plats i senaten.

Haussmann ledde de offentliga arbetena på Paris försköning, genom vilka huvudstaden inom få år fullständigt omskapades och han myntade därvid begreppet regularisering. Napoleon III:s envåldsmakt gjorde det möjligt att tvångsinlösa och riva 27 000 av stadens 66 000 byggnader. De gamla och vid den här tiden omoderna befästningsvallarna och vallgravarna revs och fylldes igen. Gamla trånga och osunda kvarter revs ned och byggdes om, nya boulevarder och parker anlades i och omkring staden, en mängd offentliga byggnader uppfördes, vattenlednings- och kloakväsendet förbättrades - anläggningar, som emellertid ådrog Paris, en skuldbörda av 848 miljoner francs, medförde höga hyror och levnadsomkostnader. Samtidigt utplånades många historiska miljöer, bland annat på Île de la Cité. Dessa omständigheter jämte Haussmanns självrådighet, vållade skarpa anfall till exempel av Jules Ferry (Comptes fantastiques d’Haussmann, 1868).

Då i januari 1870 kabinettet Ollivier tog över styrelsen, blev Haussmann avlägsnad från sin prefektplats. Han kallades 1871 till direktör i det ryktbara bankinstitutet "Crédit mobilier". 1877–1881 representerade han Ajaccio i deputeradekammaren. På Haussmanns initiativ och under hans beskydd utgavs Histoire générale de Paris. Åren 1890–1893 utgavs Mémoires du baron Haussmann i tre band.

Haussmann inspirerade den svenske stadsplaneraren Albert Lindhagen att år 1866 lägga fram den så kallade Lindhagenplanen.

Rörsjöstaden i Malmö är inspirerad av Haussmanns stil.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] läs online, www.senat.fr.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Georges, Eugène Haussmann, 8318, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Jules Moiroux, Le cimetière du Père-Lachaise, 1908, s. 189, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Paul Bauer, Deux siècles d'histoire au Père Lachaise, 2006, s. 408, ISBN 978-2-914611-48-0.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] senat.fr, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Geneanet, licens: Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 2.0 Frankrike.[källa från Wikidata]
  9. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.[källa från Wikidata]

Allmänna källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hausmann, 1904–1926.

Externa länkar redigera