George (György) Pólya, född 13 december 1887 i Budapest, Ungern, död 7 september 1985 i Palo Alto, Kalifornien, USA var en ungersk-amerikansk matematiker, verksam i USA från 1940.[1]

George Pólya
Pólya ungefär 1973
Pólya ungefär 1973
Pólya ungefär 1973
Född13 december 1887
Budapest, Österrike-Ungern
Död7 september 1985
Palo Alto, Kalifornien
NationalitetUngern ungersk (–1918)
Schweiz schweizare (1918–1947)
USA amerikansk (1947–)
ForskningsområdeMatematik
InstitutionerETH Zürich, Schweiz; Stanford University, USA
Alma materEötvös Loránd University
DoktorandhandledareLipót Fejér
Känd förBoken ”How to solve it” (1945), Polyas fyra faser, Pólyas förmodan

Pólya studerade matematik och fysik på universitetet i Budapest och på universitetet i Wien. Han var professor i matematik (1914–1940) vid den tekniska högskolan ETH Zürich i Schweiz och 1940–1953 vid universitetet Stanford University i Kalifornien.

Han arbetade inom områdena kombinatorik, talteori, numerisk analys, geometri och sannolikhetslära. Han har också gjort betydande insatser kring heuristik och matematikutbildning.[2]

George Pólya är mest känd för att han utvecklade en metod för problemlösning som nästan alla projekt i dagens samhälle bygger på. Metoden kan användas i alla olika situationer av problemlösning och bygger på fyra faser.

How to solve it redigera

Póylas förkärlek för konkret problemlösning gav upphov till den kända boken ”How to solve it” (1945).[1] Den har sålt i över en miljon exemplar.[3]

De bästa idéerna trivs med kritiskt ifrågasättande, men skadas av okritisk upphöjelse.[en 1]

Ett matematikcentrum som uppkallats efter Pólya finns vid University of Idaho i Moscow i USA.[4]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Polya, George. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1995. sid. 200. ISBN 91-7024-619-X 
  2. ^ Roberts, A. Wayne (1995). Faces of Mathematics, Third Edition. Harper Collins College Publishers, New York, USA. sid. 479. ISBN 0-06-501069-8 
  3. ^ Alan H. Schoenfeld och (red.) D. Grouws (1992). ”Learning to think mathematically: Problem solving, metacognition, and sense-making in mathematics” (på engelska). Handbook for Research on Mathematics Teaching and Learning (MacMillan, New York): sid. 334–370. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203023917/http://gse.berkeley.edu/sites/default/files/users/alan-h.-schoenfeld/Schoenfeld_1992%20Learning%20to%20Think%20Mathematically.pdf. Läst 19 november 2014. 
  4. ^ ”Polya Math Center” (på engelska). University of Idaho. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129043711/http://www.webpages.uidaho.edu/polya/. Läst 19 november 2014. 

Engelska originalcitat redigera

  1. ^ [T]he best of ideas is hurt by uncritical acceptance and thrives on critical examination.