Gentianasläktet (Gentiana)[1][2] är ett släkte i familjen gentianaväxter.[1] Tidigare ingick även arter i detta släkte som numera bildat släktet gentianellasläktet (Gentianella). Gentianor kommer från bergsområden i hela världen utom Afrika. Det finns ungefär 400 arter i gentianasläktet.

Gentianasläktet
Knippgentiana (G. asclepiadea)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningGentianaordningen
Gentianales
FamiljGentianaväxter
Gentianaceae
SläkteGentianasläktet
Gentiana
Vetenskapligt namn
§ Gentiana
AuktorLinné, 1753
Arter
Se text
Gentiana asclepiadea
Gentiana asclepiadea

Bladen är motsatta och de flesta av dem sitter i en bladrosett vid marken. Blommorna är trumpetformade och den vanligaste färgen är blå, men det finns även vita, krämfärgade, gula och röda blommor. De blå är vanligast på norra halvklotet och röda i Anderna. Vita arter dominerar på Nya Zeeland, även om de inte är särskilt utbredda där. Vanligen har blommorna 5 kronblad och 5 foderblad, men antalet varierar mellan 4 och 7 för olika arter. Alla gentianor har en stark besk smak som beror på innehållet av glykosiden gentiopikrin.

Enligt Plinius den äldre är släktet Gentiana uppkallat efter Gentius (180 f.Kr. - 168 f.Kr.), en illyrisk kung som sades ha upptäckt växternas helande egenskaper. Några arter används som medicinalväxter och andra används som smaksättare i drinkar.

Några arter

redigera

Dottertaxa till Gentianasläktet, i alfabetisk ordning[1]

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17276377. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Gentiana L. - Gentianasläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 1 augusti 2015

Externa länkar

redigera