Geniza (hebr. גניזה; plural genizot) är en speciell plats i synagogan, en box, där man lagrar föremål och dokument som tagits ur bruk och som innehåller gudsnamnet JHVH. Det kan röra sig om bristfälliga tefillin,[1] trasiga torarullar eller andra skadade heliga böcker.

Enligt judisk tradition är Guds namn så heligt att när det väl har blivit nedtecknat inte får förstöras. Denna tradition kopplas till bibelordet i 5 Mos 12:3-4 [2] där det står att israeliterna ska utplåna avgudarnas namn. I Talmud Traktat Shabbat 115a föreskrivs användandet av genizot även för heliga skrifter på andra språk än hebreiska.[3] Istället för gudsnamnet brukar fromma judar i sina brev och andra texter endast skriva ut en av bokstäverna i tetragrammaton he följt av en apostrof [2], för att dokumenten ska kunna förstöras när de inte längre behövs. På svenska och engelska används ibland G-d, istället för gudsnamnet.[4]

Genizot kan vara placerade på olika platser i synagogan, alltifrån uppe på taket, som i till exempel Prag, till underjordiska källare, bland annat i Teheran. När en geniza är full begravs innehållet,[5] ofta på en judisk kyrkogård under en ceremoni.[3] Synagogor i Jerusalem begraver innehållet i sina genizot var sjunde år och ibland även i samband med torka i hopp om att det ska bli regn.

Tack vare bruket av genizot har mycket material bevarats genom historien. Man har hittat getizot med mycket gamla dokument, bland annat i Kairo. Genizan i Kairo upptäcktes 1864 av Jacob Saphir och undersöktes framför allt av Solomon Schechter.[3] Innehållet bestod av handskrifter från tiden mellan 700-talet och 1200-talet. Många av dokumenten är handelsdokument,[6] men det fanns också skrifter av mer religiös form, till exempel ett fragment av predikaren på hebreiska.[3] Schechter publicerade ett dokument från genizan som han kallade A Zadokite Work. Detta dokument kom senare att kallas Damaskusdokumentet [7] och kan kopplas till Qumranrullarna.

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Genizah, 25 oktober 2008.

Noter redigera

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 september 2015. https://web.archive.org/web/20150926102731/http://judaism.about.com/. Läst 29 september 2015. 
  2. ^ [a b] Magonet 1998
  3. ^ [a b c d] http://www.jewishencyclopedia.com
  4. ^ Groth 2002
  5. ^ http://www.aish.com
  6. ^ Religionslexikonet 2006
  7. ^ http://www.bibeln.se

Litteratur redigera

  • Ewald, Stefan (red) (2006) Religionslexikonet. Stockholm: Forum
  • Groth, Bente (2002) Judendomen – kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och Kultur
  • Magonet, Jonathan (1998) The explorers guide to Judaism. London: Hodder & Stoughton

Webbkällor redigera