Garrulus bispecularis, "blekkronad nötskrika"[a], är en fågelart i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.[1] Den betraktas oftast som underart till nötskrika (Garrulus glandarius).[3]

Garrulus bispecularis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCorvidae
Kråkfåglar
SläkteNötskrikor
Garrulus
ArtG. bispecularis
Vetenskapligt namn
§ Garrulus bispecularis
AuktorVigors, 1831

Utseende och läten redigera

Denna art är en 33 cm lång kråkfågel, mycket lik nötskrikan i begränsad mening med skärbrun dräkt, svarta vingar och stjärt samt svart mustaschstreck. Den skiljer sig dock genom den enfärgade hjässan, vare sig svart med vita streck eller helsvart. Vidare är den bandat blåsvart i ett område på mitten av handpennorna där nötskrikan är vit. Undersidan är skärtonat rostbeige utan grå anstrykning. Även lätena skiljer sig något, där ett gnällande läte med upprepade korta toner hörs, snabbare än nötskrikans.[4]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln delas in i sex underarter med följande utbredning:[5]

  • Garrulus bispecularis bispecularis – västra Himalaya från norra Pakistan (Murree Hills) österut till västra Nepal
  • Garrulus bispecularis interstinctus – östra Himalaya, södra Assam och sydöstra Xizang
  • Garrulus bispecularis sinensis – sydcentrala, södra och östra Kina samt norra Myanmar
  • Garrulus bispecularis oatesi – nordvästra Burma
  • Garrulus bispecularis haringtoni – västra Burma
  • Garrulus bispecularis taivanusTaiwan

Fågeln anses vanligen vara en del av nötskrikan.[3][6] Sedan 2016 delar dock Birdlife International och Internationella naturvårdsunionen upp nötskrikan i tre arter: blekkronad nötskrika, den sydostasiatiska "vitkindad nötskrikan" (Garrulus leucotis) och nötskrika i begränsad mening.[1]

Levnadssätt redigera

"Blekkronad nötskrika" bebor lövskog och blandskog. Den är liksom nötskrikan en allätare, men lever under häckningssäsongen dock mestadels av ryggradslösa djur, framför allt skalbaggar och fjärilslarver. I västra delen av utbredningsområdet häckar fågeln mellan mars och juni, huvudsakligen april-maj. Arten är stannfågel, men bergspopulationer rör sig lägre nivåer vintertid.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Noter redigera

Kommentarer redigera

  1. ^ Fri översättning av det engelska trivialnamnet Pale-crowned Jay, officiellt svenskt trivialnamn saknas.[2]

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Garrulus bispecularis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2019). Plain-crowned Jay (Garrulus bispecularis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343844 21 januari 2019).
  5. ^ del Hoyo, J. & Collar, N. (2017). Pale-crowned Jay (Garrulus bispecularis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/1343844 2017-04-01).
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.

Externa länkar redigera