Wikipedia

Gacrux

stjärna i Södra korsets stjärnbild
(Omdirigerad från Gamma Crucis)

Gacrux eller Gamma Crucis (γ Crucis, förkortat Gamma Cru, γ Cru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Södra korset. Den har en skenbar magnitud på 1,64[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 36,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 89 ljusår (ca 27 parsek) från solen.

Gacrux (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSödra korset
Rektascension12t 31m 09,95961s[1]
Deklination-57° 06′ 47,5684″[1]
Skenbar magnitud ()+1,64[2]
Stjärntyp
SpektraltypM3.5 III[3]
U–B+1,78[2]
B–V+1,59[2]
VariabeltypSRV[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+20,6[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +28,23[1] mas/år
Dek.: -265,08[1] mas/år
Parallax ()36,83 ± 0,18[1]
Avstånd88,6 ± 0,4 lå (27,2 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud ()-0,52[5]
Detaljer
Massa1,5 ± 0,3[6] M☉
Radie84[7] R☉
Luminositet820 ± 80[8] L☉
Temperatur3 626[9] K
Andra beteckningar
Gacrux, CD-56 4504, y Crucis, Gl 470, HD 108903, HIP 61084, HR 4763, LTT 4752, SAO 240019.

Nomenklatur redigera

Gamma Crucis var känd för antikens greker och romarna, i vars tid den var synlig norr om 40:e breddgraden på grund av precession av jordaxeln, men den saknar traditionellt namn. Astronomen Ptolemy räknade den som en del av stjärnbilden Centaurus.[10] Det historiska namnet Gacrux är en sammandragning av Bayerbeteckningen, som myntats av astronomen Elijah Hinsdale Burritt (1794-1838).[11][12] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Gaceux för Gamma Crucis i juli 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[14]

Egenskaper redigera

Pulsationsperioder[3]
Period
(dygn) 		Amplitud
(magnitud)
12,1 0,016
15,1 0,027
16,5 0,016
54,8 0,026
82,7 0,015
104,9 0,016

Gamma Crucis är en blå till vit jättestjärna av spektralklass M3.5 III[3]. Den har massa som är ca 1,5[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 84[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 820[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 600[9] K. Den är en halvregelbunden variabel,[3] med flera olika perioder. (Se tabell till vänster.)

Stjärnans atmosfär är berikad med barium, vilket vanligtvis förklaras av överföring av material från en mer utvecklad följeslagare. Vanligtvis kommer denna följeslagare att bli en vit dvärg.[15] Någon sådan följeslagare har dock ej hittats. En följeslagare av magnitud 6,4 ligger separerad med ca 2 bågminuter vid en positionsvinkel på 128° från Gamma Crucis och kan observeras med kikare, men denna är endast en optisk följeslagare[16] på ett avstånd av ca 400 ljusår från jorden.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752  , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237: 0. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b c d e] Tabur, V.; et al. (December 2009), "Long-term photometry and periods for 261 nearby pulsating M giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 400 (4): 1945–1961, arXiv:0908.3228 , Bibcode:2009MNRAS.400.1945T, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15588.x
  4. ^ Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35): 1, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  5. ^ Elgarøy, Øystein; Engvold, Oddbjørn; Lund, Niels (March 1999), "The Wilson-Bappu effect of the MgII K line - dependence on stellar temperature, activity and metallicity", Astronomy and Astrophysics, 343: 222–228, Bibcode:1999A&A...343..222E
  6. ^ [a b] Murdoch, Kaylene; Clark, M.; Hearnshaw, J. B. (January 1992), "The radial-velocity variability of Gamma Crucis", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 254: 27–29, Bibcode:1992MNRAS.254...27M, doi:10.1093/mnras/254.1.27
  7. ^ [a b] Ireland, M. J.; et al. (May 2004), "Multiwavelength diameters of nearby Miras and semiregular variables", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 350 (1): 365–374, arXiv:astro-ph/0402326 , Bibcode:2004MNRAS.350..365I, doi:10.1111/j.1365-2966.2004.07651.x
  8. ^ [a b] Ohnaka, K. (January 2014), "High spectral resolution spectroscopy of the SiO fundamental lines in red giants and red supergiants with VLT/VISIR" (PDF), Astronomy and Astrophysics, 561, arXiv:1310.7972 , Bibcode:2014A&A...561A..47O, doi:10.1051/0004-6361/201321581
  9. ^ [a b] Cohen, Martin; et al. (November 1996), "Spectral Irradiance Calibration in the Infrared. VII.New Composite Spectra, Comparison with Model Atmospheres, and Far-Infrared Extrapolations", Astronomical Journal, 112: 2274, Bibcode:1996AJ....112.2274C, doi:10.1086/118180
  10. ^ Richard Hinckley Allen, "Star Names: Their Lore and Meaning", Dover Press, 1963.
  11. ^ "Gacrux/Gamma Crucis 2?". SolStation.com. Hämtad 2011-11-03.
  12. ^ Lesikar, Arnold V. "Gacrux". Dome Of The Sky. Archived from the original on 2011-09-28. Hämtad 2011-11-03.
  13. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  15. ^ Gomez, A. E.; Luri, X.; Grenier, S.; et al. (March 1997), "Absolute magnitudes and kinematics of barium stars", Astronomy and Astrophysics, 319: 881–885, Bibcode:1997A&A...319..881G
  16. ^ Kaler, James B., "GACRUX (Gamma Crucis)", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-03-03

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gacrux&oldid=48822620”