Göteryds kyrka

kyrkobyggnad i Älmhults kommun

Göteryds kyrka är en kyrkobyggnad i Göteryd i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Göteryds församling.

Göteryds kyrka
Kyrka
Göteryds kyrka
Göteryds kyrka
Land Sverige Sverige
Län Kronoberg
Ort Göteryd
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Göteryds församling
Plats Göteryd
 - koordinater 56°34′16″N 13°53′7.55″Ö / 56.57111°N 13.8854306°Ö / 56.57111; 13.8854306
Invigd 1862
Interiör
Interiör
Interiör
Webbplats: Göteryds pastorat

Kyrkobyggnaden

redigera

Den tidigare kyrka på platsen uppfördes av sten under medeltiden. Då den på grund av församlingens folkökning under 1700–1800-talet blev för liten togs beslut om byggandet av en helt ny kyrka. Den nya stenkyrkan uppfördes väster om gamla kyrkan 1856–1858 efter ritningar av arkitekt Johan Erik Söderlund. 1862 invigdes den nya kyrkan av biskop Henrik Gustaf Hultman [1].

Kyrkobyggnaden som är byggd i historiserande blandstil är till sin exteriör oförändrad . [2] I exteriören finns inslag av nyromansk arkitektur t.ex. i dubbelfönstren med omfattningar. Tornbyggnaden med sina spetsgavlar, åttasidig lanternin och hög tornspira är präglad av nygotikens begynnande insteg i 1800-talets kyrkoarkitektur. Sammanfattningsvis består kyrkan av ett treskeppigt långhus med nord-sydlig orientering. I norr finns ett tresidigt kor och bakomliggande tidigare sakristia (numera kapell). I söder ligger kyrktornet med ingång. Ytterligare ingångar finns vid östra och västra långsidan. Ytterväggarna är spritputsade och vitkalkade. Yttertaket är belagt med kopparplåt.

Interiör

redigera

Kyrkorummet var ursprungligen byggt för att rymma 1100 personer. Vid en ombyggnad 1953 som leddes av länsarkitekt Hans Lindèn minskades kyrkorummets storlek då norra och södra kortändarna avskiljdes för andra funktioner, med bland annat ny sakristia. Skärmen som tidigare avskilt koret från den bakomliggande tidigare sakristian togs bort och igensattes. Mittskeppets brutna innertak ersattes med tunnvalv medan sidoskeppens platta tak sänktes. [3] Det som främst dominerar kyrkorummet numera är altartavlan - en muralmålning utförd 1954 av David Ralson. Målningen består av flera bilder. Övre bilden visar Jesu födelse. Sidobilderna visar den stränge Jesus som driver ut månglarna ur templet, samt den milde Jesus som välsignar barnen. Mittenbilden visar den uppståndne Kristus. Den sexsidiga predikstolen med ljudtak, prydd med förgyllda symboler i korgens fält är ursprunglig, i likhet med altarringen, den slutna bänkinredningen och orgelläktaren.

Manual
Principal 4'
Trumpet 8'

[4]

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16´ Gedackt 8´ Subbas 16´ I/P
Principal 8´ Quintadena 8´ Octava 8´ II/P
Rörflöjt 8´ Fugara 8´ Gedackt 8´ II/I
Oktava 4´ Principal 4' Oktava 4´
Gedaktflöjt 4' Flöjt 4' Nachthorn 2´
Quinta 2 23' Waldflöjt 2' Mixtur 3 chor
Oktava 2' Nasat 1 1/3' Basun 16'
Mixtur 5 chor Octava 1'
Trumpet 8' Scharf 3 chor
Dulcian 8'
Crescendosvällare

Galleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland.Sid. 190
  2. ^ Kyrkobyggnader i Kronobergs län. Sid. 82
  3. ^ Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland.Sid. 191-192
  4. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 287. Libris 2413220 

Tryckta källor

redigera
  • Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland.Sid. 190-193 .Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International , Stockholm 1993 ISBN 91-7192-821-9

Webbkällor

redigera