Göteborgs arbetarekommun, som 1990 ombildades till Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt, bildades år 1890 i stadsdelen Haga, på Bergsgatan 24. Det var den första arbetarekommunen i Sverige.

En arbetarekommun är detsamma som en lokalorganisation av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, Socialdemokraterna), med uppgift att ta hand om partiets intressen vid politiska och kommunala val och i övrigt hävda sina medlemmars intressen vid avgörande av allmänna spörsmål. Både enskilda personer eller hela föreningar, som fackföreningar eller politiska föreningar kan ansluta sig till en arbetarekommun.

HistoriaRedigera

Den 1 maj 1890 firade arbetarekommunen i Göteborg med en öppen demonstration. Den sparkades igång till tonerna av Marseljäsen och gick från Drottningtorget till Heden där det högtidliga arbetarmötet hölls utanför Exercishuset. Bland annat talade John Kjellman, C.M. Heurlin, Per Weilow och Nils Frykholm vid mötet.

Senare på året, den 30 november konstituerades Göteborgs arbetarekommun i Arbetareföreningens stora sal. Det skulle utgöra en samorganisation för stadens politiska och fackliga arbetarorganisationer. Elva arbetareföreningar med 664 medlemmar anslöt sig. 22-årige J.A. Ahlström var arbetarekommunens första ordförande. Socialdemokratiska föreningen med Fredrik Sterky anslöt sig först den 1 april 1892. Den 10 juli valdes Sterky till ordförande.

"Folkets hus" i Göteborg låg vid den tiden vid Skanstorget, och utgjorde en naturlig samlingspunkt för arbetarrörelsen innan Folkets hus vid Järntorget byggdes under slutet av 1940-talet (helt färdigställt 1955). Heden var föremål för första maj-demonstrationerna innan företeelsen överflyttades till Götaplatsen.

År 1927 hade Göteborgs arbetarekommun bara 19 500 medlemmar medan Stockholms arbetarekommun hade 38 400 medlemmar och Malmö 21 000.

Göteborgs arbetarekommuns ordförandeRedigera

År Namn Yrke
1890–1891 J.A. Ahlström möbelsnickare
1891 E. Sjöblom
1891 Anders Sörensson cigarrmakare
1891–1892 J.A. Johansson kakelugnsmakare
1892–1895 Fredrik Sterky
1895–1896 G. Bergstedt
1896–1898 E.H. Carlsson
1898 Anders Sjöstedt
1898–1899 E.H. Carlsson
1899–1900 S. Persson
1900 E.H. Carlsson
1900–1910 Herman Lindholm möbelsnickare
1910 Karl Gutke
1910 Albert Thorsson
1910–1911 Karl Gutke
1911–1913 J.A. Höglund skomakare
1913–1932 Axel Dahlström expeditör
1933–1945 J.A. Fagerberg spårvägsman
1946–1966 Torsten Henrikson redaktör
1967–1975 Erik Johannesson direktör
1975 Gösta Björck vice ordförande, ombudsman
1975–1997 Sven Hulterström kommunalråd, statsråd
1997–2007 Frank Andersson
2007–2019 Anna Johansson
2019– Mattias Jonsson

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera