Öppna huvudmenyn

Göteborgs Stifts-Tidning är en kyrklig tidning, grundad 1789 med namnet Götheborgs Stifts-Tidningar. Den utkom ursprungligen en gång i månaden, var länge en veckotidning men utkommer sedan januari 2010 varannan fredag. Runt tidskriften bildades 1930 det politiska partiet Kyrkliga Folkpartiet.

Till och med 1906 var den privatägda tidningen semiofficiellt organ för Göteborgs stift. Sedan 1907 då tidningen övertogs av ett aktiebolag har den fungerat som företrädare för den västsvenska gammalkyrkligheten, en kristendomstyp som präglas av konfessionell lutherdom och av traditionen från Henric Schartau och den väckelse som utgick från dennes lärjungar i Göteborgs stift. Den förste redaktören efter övertagandet var kyrkoherden fil dr Ivar Wallerius. År 2011 övergick ägandet till Lutherstiftelsen, och därmed står den Missionsprovinsen nära.

Före och under andra världskriget var Göteborgs Stifts-Tidning omstridd på grund av redaktörens, kontraktsprost Ivar Rhedins tyskvänlighet och starka antisocialism. Han kommenterade bland annat skotten i Ådalen på följande sätt:

I en sinnesförvirring som man gärna ville hoppas vara övergående, men dock har anledning att frukta som ett varsel om andra tider, har folk ryckts med att hylla olyckans offer som hjältar och tillbedja det röda vilddjuret. ... Vi blotta också våra huvuden för kapten Mesterton och hans kamrater, som i ett prövande ögonblick icke sveko sin säkert då mycket tunga plikt. Och en av Sveriges i dessa dagar mest hatade och skymfade män bringar vi ett ärligt tack. Det finns ännu svenskar som icke se rött.

I det längsta förenade tidningen ett vaktslående om Svenska kyrkans bekännelse med en strikt statskyrklighet, en linje som övergivits som en följd av utvecklingen av relationerna mellan kyrka och stat sedan 1990-talet. Tidningen har under hela 1900-talet motsatt sig sekulariseringen av skolan och andra institutioner, men förespråkar idag snarast en frihetslinje som vägen framåt för att vända vad man uppfattar som kristendomens minskade inflytande. Till exempel har det tidigare motståndet mot kristna friskolor övergått till en hos många medarbetare direkt positiv inställning.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera