Gösta Ericsson
svensk skådespelare
Gösta Ericsson, egentligen Karl Gustaf Ericsson, född 21 juni 1899 i Sundsvall, död 2 februari 1967 i Johannes församling, Stockholm, var en svensk skådespelare och kortfilmsregissör.[1]
| Gösta Ericsson | |
| Född | Karl Gustaf Ericsson 21 juni 1899 Sundsvall  |
|---|---|
| Död | 2 februari 1967 (67 år) Johannes församling, Stockholm |
| IMDb SFDb | |
Gösta Ericsson är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[2]
Filmografi
redigera- Regi
- Manus
- Roller
- 1925 – Ingmarsarvet
- 1925 – Karl XII (även regiassistent)
- 1928 – Gustaf Wasa del I
- 1928 – Gustaf Wasa del II
- 1929 – Rågens rike
- 1931 – Brokiga blad
- 1931 – En kärleksnatt vid Öresund
- 1932 – Pojkarna på Storholmen
- 1932 – När Berg och Fält bytte yrken
- 1932 – Lyckans gullgossar
- 1932 – Jag gifta mig – aldrig
- 1933 – Hälsingar
- 1933 – Giftasvuxna döttrar
- 1938 – Motala – radions huvudstad
- 1943 – Fångad av en röst
- 1945 – Bröderna Östermans huskors
- 1945 – Blod och eld
- 1945 – Oss tjuvar emellan eller En burk ananas
- 1946 – Eviga länkar
- 1946 – Johansson och Vestman
- 1947 – Nattvaktens hustru
- 1947 – Bruden kom genom taket
- 1947 – Försummad av sin fru
- 1947 – Dynamit
- 1947 – Livet i Finnskogarna
- 1947 – Två kvinnor
- 1948 – En ljusare framtid!
- 1949 – Fängelse
- 1949 – Människors rike
- 1949 – Åsa-Nisse
- 1950 – Loffe blir polis
- 1951 – Poker
- 1953 – Dansa min docka
- 1953 – Sommaren med Monika
- 1954 – Café Lunchrasten
Teater
redigeraRoller (ej komplett)
redigera| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1923 | Förste stewarten | Din nästas fästmö Adelaide Matthews och Anne Nichols |
Ernst Eklund | Blancheteatern[3] |
| 1924 | En vaktmästare | Portiern på Maxim Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule |
Ernst Eklund | Blancheteatern[4] |
| 1925 | En vaktmästare | Portiern på Maxim Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule |
Ernst Eklund | Blancheteatern[4] |
| 1926 | Philibert | Chou-Chou Jacques Bousqeet och Alexandre Madis |
Einar Fröberg | Blancheteatern[5] |
| En betjänt | Vad varje kvinna vet J. M. Barrie |
Pauline Brunius | Oscarsteatern[6] | |
| Tilly | Han som får örfilarna Leonid Andrejev |
Gösta Ekman | Oscarsteatern[7] | |
| Tredje mannen av folket Likbåren |
Lycko-Pers resa August Strindberg |
Rune Carlsten | Oscarsteatern[8] | |
| 1927 | George | Hennes sista bedrift Frederick Lonsdale |
Pauline Brunius | Oscarsteatern[9] |
| 1928 | Kerney | Mary Dugans process Bayard Veiller |
Harry Roeck-Hansen | Blancheteatern[10] |
| 1929 | Albert Valentin |
Maya Simon Gantillon |
Harry Roeck-Hansen | Blancheteatern[11] |
| 1933 | Skepparen | De tre musketörerna Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky |
Nils Johannisson | Oscarsteatern[12] |
Radioteater
redigera| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1950 | Polistkonstapel Karlsson | Hillmans detektivbyrå: Melodimysteriet Folke Mellvig |
Lars Madsén[13] |
| Klumpen | Hillmans detektivbyrå: Naturlig död? Folke Mellvig |
Lars Madsén[14] |
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ ”Gösta Ericsson”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58726&iv=OVERVIEW. Läst 22 december 2013.
- ^ ”Eriksson, Karl Gustaf”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/b92d36a6-0638-42a3-9680-c854419bed86. Läst 4 september 2024.
- ^ ”Din nästas fästmö”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22053&pos=16. Läst 4 april 2016.
- ^ [a b] ”Portiern på Maxim”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22164&pos=23. Läst 5 april 2016.
- ^ ”Chou-Chou”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22172&pos=35. Läst 6 april 2016.
- ^ ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015.
- ^ ”Han som får örfilarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22315&pos=72. Läst 9 juni 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-25/321/7. Läst 11 maj 2016.
- ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015.
- ^ ”Mary Dugans process”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22189&pos=43. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 19 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-19/77/9. Läst 7 april 2016.
- ^ ”De tre musketörerna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25072&pos=30. Läst 4 juni 2015.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-01/173/14. Läst 19 december 2021.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 12. 15 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-15/187/12. Läst 19 december 2021.