Gösta Ericsson, egentligen Karl Gustaf Ericsson, född 21 juni 1899 i Sundsvall, död 2 februari 1967 i Johannes församling, Stockholm, var en svensk skådespelare och kortfilmsregissör.[1]

Gösta Ericsson
FöddKarl Gustaf Ericsson
21 juni 1899
Sundsvall Sverige
Död2 februari 1967 (67 år)
Johannes församling, Stockholm
IMDb SFDb

Gösta Ericsson är gravsatt i minneslundenSkogskyrkogården i Stockholm.[2]

Filmografi

redigera
Regi
Manus
Roller

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1923 Förste stewarten Din nästas fästmö
Adelaide Matthews och Anne Nichols
Ernst Eklund Blancheteatern[3]
1924 En vaktmästare Portiern på Maxim
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule
Ernst Eklund Blancheteatern[4]
1925 En vaktmästare Portiern på Maxim
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule
Ernst Eklund Blancheteatern[4]
1926 Philibert Chou-Chou
Jacques Bousqeet och Alexandre Madis
Einar Fröberg Blancheteatern[5]
En betjänt Vad varje kvinna vet
J. M. Barrie
Pauline Brunius Oscarsteatern[6]
Tilly Han som får örfilarna
Leonid Andrejev
Gösta Ekman Oscarsteatern[7]
Tredje mannen av folket
Likbåren
Lycko-Pers resa
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[8]
1927 George Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern[9]
1928 Kerney Mary Dugans process
Bayard Veiller
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[10]
1929 Albert
Valentin
Maya
Simon Gantillon
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[11]
1933 Skepparen De tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky
Nils Johannisson Oscarsteatern[12]

Radioteater

redigera
År Roll Produktion Regi
1950 Polistkonstapel Karlsson Hillmans detektivbyrå: Melodimysteriet
Folke Mellvig
Lars Madsén[13]
Klumpen Hillmans detektivbyrå: Naturlig död?
Folke Mellvig
Lars Madsén[14]

Referenser

redigera
  1. ^ ”Gösta Ericsson”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58726&iv=OVERVIEW. Läst 22 december 2013. 
  2. ^ ”Eriksson, Karl Gustaf”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/b92d36a6-0638-42a3-9680-c854419bed86. Läst 4 september 2024. 
  3. ^ ”Din nästas fästmö”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22053&pos=16. Läst 4 april 2016. 
  4. ^ [a b] ”Portiern på Maxim”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22164&pos=23. Läst 5 april 2016. 
  5. ^ ”Chou-Chou”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22172&pos=35. Läst 6 april 2016. 
  6. ^ ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015. 
  7. ^ ”Han som får örfilarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22315&pos=72. Läst 9 juni 2015. 
  8. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-25/321/7. Läst 11 maj 2016. 
  9. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  10. ^ ”Mary Dugans process”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22189&pos=43. Läst 7 april 2016. 
  11. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 19 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-19/77/9. Läst 7 april 2016. 
  12. ^ ”De tre musketörerna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25072&pos=30. Läst 4 juni 2015. 
  13. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-01/173/14. Läst 19 december 2021. 
  14. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 12. 15 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-15/187/12. Läst 19 december 2021.