Anders Gösta Ekspong, ursprungligen Carlson[1][2], född 24 februari 1922 i Skogstorp, Husby-Rekarne församling, Södermanlands län, död 24 februari 2017,[3] var en svensk fysiker och professor vid Stockholms universitet.[4] Hans inriktning var atomfysik. Ekspong disputerade för doktorsgrad 1955 vid Uppsala universitet med en avhandling om kosmisk strålning under handledning av Axel E. Lindh[5]

John Adams, generaldirektör för CERN-laboratoriet och Gösta Ekspong, ledamot för CERNs vetenskapsråd.

Ekspong anses vara en av de svenska pionjärerna i engagemanget vid partikelfysikanläggningen vid CERN.[6] Vid CERN var han från 1960-talet ordförande för the Emulsion Experiments Committee samt 1969-1975 medlem i the Scientific Policy Committe där han även var ordförande 1972–1974.[7][8][9] Han bidrog till de sökstrategier som senare kom att användas för att finna Higgsbosonen och deltog även i den teknologiska utveckling av DELPHI.[8] Ekspong valdes 1969 in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Mellan 1975 och 1988 var han dessutom ledamot av Vetenskapsakademiens Nobelkommitté för fysik samt ordförande 1987-1988. Under tiden som han verkade gav han ut åtskilliga vetenskapliga publikationer om bl.a. partikelfysik, astrofysik och kärnfysik, däribland tillsammans med forskare vid Universitetet i Bristol och University of California.[10] Han ligger begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[11]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”List of publications for Gösta Ekspong”. http://inspirehep.net/search?p=exactauthor%3AG.Ekspong.1&sf=earliestdate. Läst 12 juni 2018. 
  2. ^ Ekspong, G.. ”Recension: “The orgin of the concept of nuclear forces””. Nuclear Instruments and Methods in Physics Research Section A: Accelerators, Spectrometers, Detectors and Associated Equipment 394 (1-2): sid. 273–274. doi:10.1016/s0168-9002(97)00692-x. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S016890029700692X. Läst 25 oktober 2017. ”This view is not new to me, who in 1950 was lucky to co-author the cosmic-ray discovery paper [Carlson (now Ekspong), ...”. 
  3. ^ http://www.familjesidan.se/system/funeral_notices/pdfs/000/780/797/original/1562876-1.pdf?1488686567
  4. ^ Hoffmann, Ilire Hasani, Robert. ”Academy of Europe: Ekspong Gösta”. www.ae-info.org. https://www.ae-info.org/ae/Member/Ekspong_G%C3%B6sta. Läst 12 juni 2018. 
  5. ^ Ekspong, A. G.. Some properties of the soft component of cosmic radiation. http://inspirehep.net/record/1650090. Läst 12 juni 2018. 
  6. ^ ”Fysikums blogg: Vi minns Gösta Ekspong” (på amerikansk engelska). www.fysik.su.se. Arkiverad från originalet den 13 september 2017. https://web.archive.org/web/20170913005751/http://www.fysik.su.se/blog/vi-minns-gosta-ekspong/. Läst 25 oktober 2017. 
  7. ^ ”Chairs of the Scientific Policy Committee | CERN Council”. 25 oktober 2017. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171025222336/https://council.web.cern.ch/en/content/chairs-scientific-policy-committee. Läst 25 oktober 2017. 
  8. ^ [a b] Carlson, Per; Holmgren, Sven-Olof (2017-06-01). ”Gösta Ekspong 1922–2017” (på engelska). CERN Courier (CERN) 57 (5): sid. 50-51. http://cds.cern.ch/record/2268963. Läst 26 oktober 2017. ”... he was a member and chair of the Emulsion Committee in the early 1960s and a member of the Scientific Policy Committee from 1969 to 1975. He was Swedish delegate to CERN Council for many years and ...”. 
  9. ^ ”Membership of the Scientific Policy Committee | CERN Council” (på engelska). council.web.cern.ch. https://council.web.cern.ch/en/content/membership-scientific-policy-committee. Läst 12 juni 2018. 
  10. ^ ”CV of Gösta Ekspong”. 22 juni 2008. Arkiverad från originalet den 22 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080622154445/http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/articles/ekspong/cv.html. Läst 12 juni 2018. 
  11. ^ SvenskaGravar

Externa länkarRedigera