Gåsö, Lysekils kommun

en ö i Bohuslän

Gåsö, ö omkring en halvmil sydväst om Lysekil och cirka sju hundra meter väster om Skaftö i Lysekils kommun och i Skaftö socken. Ligger vid Gullmarn och är del av den tröskel som avgränsar djupet vid fjordens mynning och ingår i Gullmarns naturvårdsområde. Gåsöskärgården består dels av två större öar, Gåsö och Storön, dels av ett stort antal holmar och skär. Huvudöarna är skilda från varandra genom ett smalt sund över vilket det går en enkel bro.

Gåsö
Ö
Gåsö 2010.JPG
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Lysekils kommun
Koordinater 58°14′2″N 11°24′30″Ö / 58.23389°N 11.40833°Ö / 58.23389; 11.40833
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
GeoNames 2712539
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Gåsö, Lysekils kommun

Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Gåsö.
Gåsö (topografisk karta)

GeografiRedigera

Gåsöskärgården består dels av tre större öar, Gåsö Storön och Tjellsö, dels av ett stort antal holmar och skär. Huvudöarna är skilda från varandra genom ett smalt sund över vilket det går en enkel bro.[1] Öar, holmar och skär ingår i Gåsöskärgårdens naturvårdsområde.

HistoriaRedigera

 
Liten kustgård med stengärdsgård och betande ko. Gården ligger vid Lunnevik på Gåsö. Ön till vänster vid horisonten är Blåbergsholmen.

Enstaka tillfälliga hushåll har funnits på Gåsö från 1500-talet. Första permanenta åretruntboendet kom i slutet av 1600-talet och 1741 skatteköptes Gåsö med kringliggande arkipelag från Kronan av två fiskarbönder för 50 riksdaler.[2] Efter den stora sillperioden under andra hälften av 1700-talet, omvandlades Gåsö till ett skutskepparsamhälle. Från 1830 uppmuntrades bondeseglationen och några år senare fanns 17 fartyg, hemmahörande på Gåsö. 1860 hade ett 20-tal större segelfartyg (slupar, galeaser, briggar och skonare) Gåsö som hemmahamn. Gåsöborna var dessutom partägare i ett flertal andra segelfartyg. Men sedan minskade antalet fartyg och efter sekelskiftet fanns endast några få segelfartyg.[3] I slutet av 1800-talet fanns omkring 150 innevånare och öns skola hade som mest ett 20-tal elever. I början av 1860-talet anlades en bit från bebyggelsen en kyrkogård som 1919 kompletterades med ytterligare en kyrkogård. Den äldre av dessa med sina runt 70 gravar är, med undantag av två gravstenar, en ren släktkyrkogård.

 
Utsikt från Strandhotellet, Gåsö, 1930-talet

Med ångbåtarnas introduktion förlorade skepparverksamheten med segelfartyg sin betydelse och gåsöborna slog snabbt om till badgästverksamhet. Kring sekelskiftet 1900 öppnade ett societetshus med varm- och kallbadhus, några år senare ett pensionat och 1912 tillkom det stora strandhotellet. Under 1900-talet minskade dock den bofasta befolkningen stadigt. Det småskaliga jordbruket lades ned på 1940-talet och pensionatet stängde. Strandhotellet tio år senare och öns lilla mataffär på 1960-talet. Skolan stängde på grund av för få barn och byggdes om till kapell, som invigdes av biskop Gierz 1955.[4][5]

BebyggelseRedigera

Gåsös bebyggelse utgörs av drygt 70 bostadshus samt ett flertal uthus och sjöbodar. Den är med några få undantag koncentrerad till öns östra del, väl skyddad mot sydvästliga stormar. Sommartid befolkas Gåsö av cirka 250 personer,[4] många ättlingar till de skutskepparfamiljer, som ursprungligen befolkade ön samt av badgäster sedan många generationer.[källa behövs] Antalet åretruntboende är sedan 2017 två personer.

KommunikationerRedigera

Tidigare fanns båtförbindelse med Göteborg och Lysekil, ibland även med Oslo, då ångaren mellan Göteborg och Oslo passerade i farleden. Åretrunt förbindelse med Lysekil och Grundsund upphörde under 1970-talet. Sommartid upprätthålls dock trafiken fortfarande i privat regi.

Kända personer som tillbringat somrarna på GåsöRedigera

FöreningslivRedigera

Följande föreningar finns på ön:

  • Gåsö Samfällighetsförening
  • Gåsö Naturvårdsförening
  • Gåsö Tennis och Segelklubb
  • Gåsö Jakt- och Viltvårdsförening

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Gerle 1963, s. 9-10.
  2. ^ Gerle 1963, s. 38.
  3. ^ Gerle 1963, s. 42-84.
  4. ^ [a b] Källgård 2013, s. 46.
  5. ^ Gerle 1987, s. 65.

Tryckta källorRedigera

  • "Längs Kusten i Bohuslän" Skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare. Ted Knapp, Warne förlag 2005-2006.
  • Gerle, Thorsten; Gjötterberg Tore (1987[1963]). Gåsö: ett bohuslänskt skärgårdssamhälle genom fem sekler. Stockholm: T. Gjötterberg. Libris 745578 

Vidare läsningRedigera

  • Fartyg från Skaftö och Gåsö: register. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. 2009. Libris 11829690. ISBN 978-91-977999-5-9 
  • Gainsford, Matthew (2008). Hamnutbyggnad i Gåsö hamn: frivillig arkeologisk utredning, Skaftö socken, Lysekils kommun. Rapport / Bohusläns museum, 1650-3368 ; 2008:32. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 11212990 
  • Gerle, Thorsten; Gjötterberg, Tore (1987[1963]). Gåsö: ett bohuslänskt skärgårdssamhälle genom fem sekler. Stockholm: T. Gjötterberg. Libris 745578 
  • Gåsöliv i text och bild: en antologi. [Stockholm]: [T. Gjötterberg]. 1990. Libris 7448211. ISBN 91-630-0012-1 
  • I Bohuslän vet jag en ö... Gåsö. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1984. Libris 8426475 
  • Olsson, Anders (2004). Barkar och skonertskepp från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Fiskebäckskil: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 9823568. ISBN 91-974149-6-4 
  • Olsson, Anders (2005). Galeaser från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Fiskebäckskil: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10099997. ISBN 91-974149-9-9 
  • Olsson, Anders (2006). Motorseglare från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Fiskebäckskil: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10319899. ISBN 91-975945-0-4 
  • Olsson, Anders (2005). Skonare från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Fiskebäckskil: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10099994. ISBN 91-974149-8-0 
  • Olsson, Anders (2006). Slup-jakt-däcksbåt från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10332327. ISBN 91-975945-2-0 
  • Olsson, Anders (2007). Ångare och motorfartyg från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10751300. ISBN 91-975945-3-9 
  • Olsson, Bo (2009). Mindre fartyg från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11829699. ISBN 978-91-977999-4-2 

Externa länkarRedigera