Gåsö, Lysekils kommun

	Gåsö
	Ö
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Kommun	Lysekils kommun
Koordinater	58°14′2″N 11°24′30″Ö / 58.23389°N 11.40833°Ö
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	2712539
	Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
	Wikimedia Commons: Gåsö, Lysekils kommun
	; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Gåsö.

Gåsö, ö omkring en halvmil sydväst om Lysekil och cirka sju hundra meter väster om Skaftö i Lysekils kommun och i Skaftö socken. Ligger vid Gullmarn och är del av den tröskel som avgränsar djupet vid fjordens mynning och ingår i Gullmarns naturvårdsområde. Gåsöskärgården består dels av två större öar, Gåsö och Storön, dels av ett stort antal holmar och skär. Huvudöarna är skilda från varandra genom ett smalt sund över vilket det går en enkel bro.

Geografi redigera

Gåsöskärgården består dels av tre större öar, Gåsö Storön och Tjellsö, dels av ett stort antal holmar och skär. Huvudöarna är skilda från varandra genom ett smalt sund över vilket det går en enkel bro.^[1] Öar, holmar och skär ingår i Gåsöskärgårdens naturvårdsområde.

Historia redigera

Liten kustgård med stengärdsgård och betande ko. Gården ligger vid Lunnevik på Gåsö. Ön till vänster vid horisonten är Blåbergsholmen.

Enstaka tillfälliga hushåll har funnits på Gåsö från 1500-talet. Första permanenta åretruntboendet kom i slutet av 1600-talet och 1741 skatteköptes Gåsö med kringliggande arkipelag från Kronan av två fiskarbönder för 50 riksdaler.^[2] Efter den stora sillperioden under andra hälften av 1700-talet, omvandlades Gåsö till ett skutskepparsamhälle. Från 1830 uppmuntrades bondeseglationen och några år senare fanns 17 fartyg, hemmahörande på Gåsö. 1860 hade ett 20-tal större segelfartyg (slupar, galeaser, briggar och skonare) Gåsö som hemmahamn. Gåsöborna var dessutom partägare i ett flertal andra segelfartyg. Men sedan minskade antalet fartyg och efter sekelskiftet fanns endast några få segelfartyg.^[3] I slutet av 1800-talet fanns omkring 150 innevånare och öns skola hade som mest ett 20-tal elever. I början av 1860-talet anlades en bit från bebyggelsen en kyrkogård som 1919 kompletterades med ytterligare en kyrkogård. Den äldre av dessa med sina runt 70 gravar är, med undantag av två gravstenar, en ren släktkyrkogård.

Utsikt från Strandhotellet på Gåsö, 1930-talet.

Med ångbåtarnas introduktion förlorade skepparverksamheten med segelfartyg sin betydelse och gåsöborna slog snabbt om till badgästverksamhet. Kring sekelskiftet 1900 öppnade ett societetshus med varm- och kallbadhus, några år senare ett pensionat och 1912 tillkom det stora strandhotellet. Under 1900-talet minskade dock den bofasta befolkningen stadigt. Det småskaliga jordbruket lades ned på 1940-talet och pensionatet stängde. Strandhotellet tio år senare och öns lilla mataffär på 1960-talet. Skolan stängde på grund av för få barn och byggdes om till kapell, som invigdes av biskop Gierz 1955.^[4]^[5]

Bebyggelse redigera

Gåsös bebyggelse utgörs av drygt 70 bostadshus samt ett flertal uthus och sjöbodar. Den är med några få undantag koncentrerad till öns östra del, väl skyddad mot sydvästliga stormar. Sommartid befolkas Gåsö av cirka 250 personer,^[4] många ättlingar till de skutskepparfamiljer, som ursprungligen befolkade ön samt av badgäster sedan många generationer.^{[källa behövs]} Antalet åretruntboende är sedan 2017 två personer.

Kommunikationer redigera

Tidigare fanns båtförbindelse med Göteborg och Lysekil, ibland även med Oslo, då ångaren mellan Göteborg och Oslo passerade i farleden. Åretrunt förbindelse med Lysekil och Grundsund upphörde under 1970-talet. Sommartid upprätthålls dock trafiken fortfarande i privat regi.

Kända personer som tillbringat somrarna på Gåsö redigera

Industrimagnaten Sigfrid Edström
Historikern Carl Grimberg
Politikern Birgitta Hambraeus
Radiolegenden Sven Jerring (som sände flera program från Gåsö) * Boxaren Ingemar Johansson
Sångaren Gunnar Wiklund

Föreningsliv redigera

Följande föreningar finns på ön:

Gåsö Samfällighetsförening
Gåsö Naturvårdsförening
Gåsö Tennis och Segelklubb
Gåsö Jakt- och Viltvårdsförening

Galleri redigera

Strandhotellet
Kapellet, fd skolan
La Casitas sjöbod, Skaftö i bakgrunden
Telefonstationen, Gåsö
Tärnebo i Lunnevik

Referenser redigera

Noter redigera

^ Gerle 1963, sid. 9-10.
^ Gerle 1963, sid. 38.
^ Gerle 1963, sid. 42-84.
^ [a b] Källgård 2013, sid. 46.
^ Gerle 1987, sid. 65.

Tryckta källor redigera

Källgård, Anders; Ahlborg Johnny G. R. (2013). Sveriges öar (3., utök. uppl.). Stockholm: Carlsson. Libris 13560679. ISBN 9789173315739

"Längs Kusten i Bohuslän" Skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare. Ted Knapp, Warne förlag 2005-2006.
Gerle, Thorsten; Gjötterberg Tore (1987[1963]). Gåsö: ett bohuslänskt skärgårdssamhälle genom fem sekler. Stockholm: T. Gjötterberg. Libris 745578

Vidare läsning redigera

Fartyg från Skaftö och Gåsö: register. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. 2009. Libris 11829690. ISBN 978-91-977999-5-9
Gainsford, Matthew (2008). Hamnutbyggnad i Gåsö hamn: frivillig arkeologisk utredning, Skaftö socken, Lysekils kommun. Rapport / Bohusläns museum, 1650-3368 ; 2008:32. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 11212990
Gerle, Thorsten; Gjötterberg, Tore (1987[1963]). Gåsö: ett bohuslänskt skärgårdssamhälle genom fem sekler. Stockholm: T. Gjötterberg. Libris 745578
Gåsöliv i text och bild: en antologi. [Stockholm]: [T. Gjötterberg]. 1990. Libris 7448211. ISBN 91-630-0012-1
I Bohuslän vet jag en ö... Gåsö. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1984. Libris 8426475
Olsson, Anders (2004). Barkar och skonertskepp från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Fiskebäckskil: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 9823568. ISBN 91-974149-6-4
Olsson, Anders (2005). Galeaser från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Fiskebäckskil: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10099997. ISBN 91-974149-9-9
Olsson, Anders (2006). Motorseglare från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Fiskebäckskil: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10319899. ISBN 91-975945-0-4
Olsson, Anders (2005). Skonare från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Fiskebäckskil: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10099994. ISBN 91-974149-8-0
Olsson, Anders (2006). Slup-jakt-däcksbåt från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10332327. ISBN 91-975945-2-0
Olsson, Anders (2007). Ångare och motorfartyg från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10751300. ISBN 91-975945-3-9
Olsson, Bo (2009). Mindre fartyg från Skaftö och Gåsö och folket som seglade dem. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11829699. ISBN 978-91-977999-4-2

Externa länkar redigera

Wikimedia Commons har media som rör Gåsö.
Webbplats för öns föreningar

[FOOTNOTEGerle19639-10-1] Gerle 1963, sid. 9-10.

[FOOTNOTEGerle196338-2] Gerle 1963, sid. 38.

[FOOTNOTEGerle196342-84-3] Gerle 1963, sid. 42-84.

[FOOTNOTEKällgård201346-4] [a b] Källgård 2013, sid. 46.

[FOOTNOTEGerle198765-5] Gerle 1987, sid. 65.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]