Gäldstuga
Gäldstuga var förr ett häkte för människor satta i skuld (gäld), då de inte kunde betala skulden. De var vanliga fram till 1800-talet.[1], och där inne fick den skuldsatte sitta tills anhöriga betalat skulden (se bysättning). Eftersom det var stadgat att de bysatta inte fick hållas i ”nesligt häkte” tillsammans med personer som var häktade för brott, hölls de inlåsta i speciella lokaler. Bysättningshäkten – ett annat namn för gäldstugor – fanns vanligen inom länsfängelserna eller kronohäktena. I Stockholm fanns ett särskilt bysättningshäkte på Hornsgatan 82 (tidigare Hornsgatan 74), och i universitetsstäderna fanns även särskilda häkten för akademiker fram till 1852 då den akademiska jurisdiktionen[2] togs bort. Underhållet för den bysatte bekostades av borgenären.
Förr i tiden, särskilt under antiken, fanns skuldslaveri. Skuldsatta tvingades arbeta åt fordringsägaren tills skulden var betald. Den skuldsatte kunde också säljas som slav, som en avbetalning av skulden.
Se även redigera
Källor redigera
- ^ Cory, Lucinda. "A Historical Perspective on Bankruptcy" Arkiverad 28 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine., On the Docket, Volume 2, Issue 2, U.S. Bankruptcy Court, District of Rhode Island, April/May/June 2000, retrieved December 20, 2007.
- ^ Universitetens rätt att själva agera domstol för sina lärare och studenter.
- Gäldstuga i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Litteratur redigera
- Karl Gratzer: Default and Imprisonment for Debt in Sweden, in: Karl Gratzer, Dieter Stiefel: History of Insolvency and Bankruptcy from an International Perspective, Huddinge 2008.