Fysiologiskt pH är det pH-värde människokroppen normalt har. Man brukar räkna fysiologiskt pH som 7,40[1], men det kan variera utifrån bland annat matintag och ventilation. Syror avger vätejoner och bildas i cellernas metabolism samt kan tillföras kroppen genom födan. Baser binder vätejoner och tillförs genom födan. Intervallet 7,35–7,45 anses vara normalt.[2] pH under 7,35 benämns acidos, och över 7,45 benämns alkalos.

Reglering av pH redigera

Buffertsystem redigera

Vid rubbningar i kroppens pH-värden kan homeostas upprätthållas med hjälp av fysiologiska buffertsystem. Mindre, temporära förändringar kan kroppen reglera själv. Vid vissa sjukdomstillstånd, exempelvis rubbningar i ämnesomsättningen, är förändringarna för stora för att kroppen själv ska kunna kompensera vilket kan kräva medicinsk behandling.

Kemiska buffertsystem, som kolsyra-vätekarbonatbufferten, förhindrar dramatiska förändringar i pH genom att binda eller frisätta vätejoner. Kolsyra-vätekarbonatbufferten binder vätejoner och vätekarbonat i form av kolsyra som sedan kan andas ut i form av koldioxid och vatten.

 

Kompensation redigera

Njurarna reglerar pH genom att spara eller utsöndra baser och syror efter behov. Lungorna reglerar pH genom att ventilera ut koldioxid.

Källor redigera

  1. ^ ”Medicinkompendier”. Medicinkompendier. Lisa Labbé. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812171349/http://www.medicinkompendier.se/index.asp?themakatid=19&titelid=479&j=1. Läst 7 mars 2011. 
  2. ^ ”FASS ordlista”. FASS ordlista. FASS. Arkiverad från originalet den 24 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110624024213/http://www.fass.se/LIF/lakarbok/ordlista.jsp. Läst 7 mars 2011.