Fyllosfären
Fyllosfären är det habitat för mikroorganismer som utgörs av ovanjordiska växtdelar (i analogi med rhizosfären – jordskiktet närmast runt växters rötter).[1][2] I fyllosfären lever många bakterier, jäst- och mögelsvampar och även andra organismer. En del mikroorganismer lever på bladytan och kallas då epifyter, medan mikroorganismer som lever inuti bladvävnaden kallas för endofyter. Bakterier anses förekomma i störst mängd med uppemot 106-107 celler/cm2[3] medan jästsvampar kan förekomma i mängder av 101 till 105 colony forming units (CFU)/cm2.[4]
Fyllosfären kan koloniseras av mikroorganismer från flera olika källor, till exempel från atmosfären, andra växter, frön eller jord.[5] Fyllosfären anses vara en ogästvänlig och näringsfattig miljö där mikroorganismerna exponeras för UV-strålning och stora temperaturvariationer.[3] Det är känt värdväxten är en viktig faktor som påverkar vilka mikroorganismer som återfinns i dess fyllosfär.[5] I jordbrukssystem påverkas fyllosfären inte bara av miljöfaktorer utan även av odlingsåtgärder.[6]
Mikroorganismerna i fyllosfären kan påverka växten både positivt och negativt. Många växtpatogener angriper blad och frukt av olika grödor men det finns också organismer som kan konkurrera med patogener som kan utnyttjas för biologisk bekämpning. Inom vintillverkning kan naturligt förekommande mikroorganismer på druvorna påverka fermenteringsprocessen och vinets kvalitet.[7] Fyllosfären kan också härbergera för människan patogena bakterier, till exempel E. coli och Salmonella och flera utbrott har kunnat kopplas till smittade grönsaker.[8]
Referenser redigera
- ^ Last, F. T.. ”Seasonal incidence of Sporobolomyces on cereal leaves”. Transactions of the British Mycological Society 38 (3): sid. 221-239. doi:. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0007153655800691. Läst 6 november 2015.
- ^ Ruinen, J.. ”Occurrence of Beijerinckia Species in the ‘Phyllosphere’” (på engelska). Nature 177 (4501): sid. 220-221. doi:. http://www.nature.com/nature/journal/v177/n4501/abs/177220a0.html. Läst 6 november 2015.
- ^ [a b] Lindow, Steven E.; Brandl, Maria T.. ”Microbiology of the Phyllosphere” (på engelska). Applied and Environmental Microbiology 69 (4): sid. 1875-1883. doi:. ISSN 0099-2240. http://aem.asm.org/content/69/4/1875. Läst 6 november 2015.
- ^ Fonseca, Á (2006-01-01). Dr Gábor Péter, Professor Carlos Rosa. red (på engelska). Phylloplane Yeasts. The Yeast Handbook. Springer Berlin Heidelberg. sid. 263-301. doi:. ISBN 978-3-540-26100-1. https://link.springer.com/chapter/10.1007/3-540-30985-3_13. Läst 6 november 2015
- ^ [a b] Julia Vorholt (2012). ”Microbial life in the phyllosphere”. Nature Reviews Microbiology 10 (12): sid. 828-840. doi:. http://www.nature.com/doifinder/10.1038/nrmicro2910.
- ^ Karlsson, Ida (2015). Diversity of wheat phyllosphere fungi in different agricultural production systems - with special reference to Fusarium. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. ISBN 978-91-576-8375-5. http://pub.epsilon.slu.se/12536/
- ^ Fleet, Graham H.. ”Yeast interactions and wine flavour”. International Journal of Food Microbiology 86 (1–2): sid. 11-22. doi:. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168160503002459. Läst 6 november 2015.
- ^ Heaton, J.c.; Jones, K.. ”Microbial contamination of fruit and vegetables and the behaviour of enteropathogens in the phyllosphere: a review” (på engelska). Journal of Applied Microbiology 104 (3): sid. 613-626. doi:. ISSN 1365-2672. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2672.2007.03587.x/abstract. Läst 6 november 2015.