Furste är, tillsammans med den kvinnliga formen furstinna, en titel för en suverän monark av lägre rang som härskar över ett mindre område. I vidare mening betecknar orden furste och furstlig en monarkisk härskare eller ätt av vilken rang som helst. Ordet har lågtyskt ursprung. Orden furste och prins har i svenskan omväxlande använts i samma eller liknande betydelse.

Vänster: Hans-Adam II av Liechtenstein är Liechtensteins furste (betydelse 1). Höger: Napoleon I (Frankrikes kejsare 1804–14) tillhörde furstehuset Bonaparte (betydelse 2). Vänster: Hans-Adam II av Liechtenstein är Liechtensteins furste (betydelse 1). Höger: Napoleon I (Frankrikes kejsare 1804–14) tillhörde furstehuset Bonaparte (betydelse 2).
Vänster: Hans-Adam II av Liechtenstein är Liechtensteins furste (betydelse 1). Höger: Napoleon I (Frankrikes kejsare 1804–14) tillhörde furstehuset Bonaparte (betydelse 2).
Vänster: Denna arvfurstehatt bars av den svenske tronföljaren Karl X Gustaf vid Kristina av Sveriges kröning 1650. Höger: Fredrik Vilhelm von Hessenstein förklarades 1785 för svensk furste (betydelse 4). Vänster: Denna arvfurstehatt bars av den svenske tronföljaren Karl X Gustaf vid Kristina av Sveriges kröning 1650. Höger: Fredrik Vilhelm von Hessenstein förklarades 1785 för svensk furste (betydelse 4).
Vänster: Denna arvfurstehatt bars av den svenske tronföljaren Karl X Gustaf vid Kristina av Sveriges kröning 1650. Höger: Fredrik Vilhelm von Hessenstein förklarades 1785 för svensk furste (betydelse 4).

Ursprung och användningRedigera

Det svenska furste – ett lån från lågtyska vorste eller vurste[1] ('den förste'[2]), har en motsvarande etymologi som prins[3] men (ofta) med en viss skillnad i betydelse. På franska och engelska används ordet prince för såväl prins (släkting till en kung på manslinjen) som furste (monark), vilket lett till förvirring.

I svenska språket kan ordet furste syfta på:

  1. furste, härskaren över ett mindre, självständigt landområde, ett furstendöme. Idag finns i Europa tre furstendömen: Andorra, Liechtenstein och Monaco.[1]
  2. furste, en monark, det vill säga statschefen i en monarki. Den här betydelsen har gett upphov till ordet furstehus – den kungliga dynastin.[4][5]
  3. furste, ofta en värdighetstitel för en ej regerande medlem av en kunglig eller kejserlig familj. I Sverige användes tidigare titeln arvfurste, medan tsartidens Ryssland använde titeln storfurste.[6]
  4. furste, adelstitel. I vissa länder är en furste i rang placerad närmast efter en hertig. Sverige har haft två furstar i denna mening Fredrik Vilhelm von Hessenstein, utnämnd 1785, och Wilhelm Putbus, utnämnd 1807.[7]

Furste kan alltså vara en generell benämning på monark utan avseende på hur hög rang monarken har, som kejsare, konung, hertig eller lägre rang. Det kan även, i inskränkt betydelse, vara titeln för monarken i mindre stater.[2]

När titeln furste direkt följs av ett personnamn används formen "furst", exempelvis furst Albrekt II av Mecklenburg.[8]

Gränsen mellan hövding, småkung och furste är flytande, men många av Europas furstendömen var ursprungligen förromerska småkungariken och hövdingadömen. I delar av Europa fanns under medeltiden många kristna (små)furstendömen, inklusive på Iberiska halvön. Under senmedeltiden inlemmades de olika iberiska furstendömena under Kastilien och sedermera Spanien; numera återstår bland annat furste-/prinsbenämningen enligt den andra betydelsen (landets tronföljare), dock oftast omnämnd som prins av Asturien.[9]

Prins och furste i nutida språkbrukRedigera

franska, spanska, italienska och engelska används ordet prince, príncipe eller principe för såväl titeln furste som titeln prins, varför prince i betydelsen furste ibland översatts till ”prins” på svenska. Motsvarande gäller för den kvinnliga formen principessa.

I Sverige användes begreppet arvfurste för alla manliga tronarvingar från och med 1544. På 1700-talet ersattes denna benämning av begreppet kronprins. Genom införandet 1980 av full kognatisk tronföljd ändrades titeln till prins av Sverige.[10]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera