Öppna huvudmenyn
Ej att förväxla med Fryksdalsbanan.

Frykstabanan var Sveriges första järnväg för allmän trafik. Den gick åren 1849–1871 mellan Fryksta vid Nedre Fryken och Lyckans lastplats vid Klarälven.

Frykstabanan
Allmänt
PlatsVärmland
SträckaFrykstaLyckan
Organisation
Invigd1849
Avstängd1871
ÄgareFryksstads Jernvägsaktiebolag
Tekniska fakta
Längd7,9 kilometer
Spårvidd1101 millimeter
Linjekarta
Frykstabanan
Water Unknown BSicon "exSTR+l" Unknown BSicon "exSTR+r"
Nedre FrykenTorsby
Pier Unknown BSicon "exKBHFe" Unknown BSicon "exSTR"
Fryksta
Unknown BSicon "exKBHFe" Water
Lyckan
Pier Water
KlarälvenKarlstad

HistorikRedigera

Banan var 8 km lång och stakades av den svenska järnvägsbyggaren Claes Adolf Adelsköld,[1] med en spårvidd på 1101 mm. Den byggdes av Fryksstads Jernvägsaktiebolag som startade med en aktieteckning på 100 000 riksdaler och ett statligt lån på 50 000 riksdaler. Bolaget fick byggtillstånd den 9 februari 1849 och järnvägen öppnades den 5 september 1849 av konungen, Oscar I. Utöver järnvägen köpte bolaget ett ångfartyg av järn för trafiken på Klarälven mellan Lyckan och Karlstad. Järnvägen kostade med marklösen 80 000 riksdaler och ångfartyget 28 000 riksdaler.[2]

Banan var från början hästdragen, men 1856 anskaffades loket Fryckstad[3]. Loket byggdes 1855 av Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna[4], och togs i drift juni 1856.[5] Det var dock inte först i Sverige, eftersom den 7 mars det året hade Nora-Ervalla Järnväg invigts med ångloket Oscar med en resa från Örebro till Nora och åter.

Frykstabanan lades ner på hösten 1871[6]. Banan ersattes med den tre kilometer långa normalspåriga bibanan till Nordvästra stambanan mellan Kil och Fryksta som öppnades den 15 juni 1872[7] och las ned 1974 (och 1915 hade Fryksdalsbanan byggts längs hela sjön vilket minskade behovet av båttrafik).[8] Loket Fryckstad finns idag på museum i Gävle.

ReferenserRedigera

  1. ^ Adelsköld. Nordisk familjebok. 1904. http://runeberg.org/nfba/0088.html. Läst 14 januari 2013 
  2. ^ ”Wermlands Län 1848-1850”. KONGL. MAJ:T FEMÅRS-BERÄTTELSE. SCB. sid. 18. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140813182517/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20aldre/BISOS%20H/Befallningshavandes%20ambetsberattelse%201848-1850%20i%2014%20Varmlands%20lan.pdf. Läst 14 januari 2013. 
  3. ^ ”Järnvägar i historien Händelser år 1856”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1700.htm#%C3%A5r1856. Läst 14 januari 2013. 
  4. ^ ”Lokomotiv”. Nordisk familjebok. 1912. http://runeberg.org/nfbp/0550.html. Läst 14 januari 2013. 
  5. ^ ”Sveriges första järnväg”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140813214309/http://www.hembygd.se/stora-kil/sevardheterutflyktsmal/sveriges-forsta-jarnvag-2/. Läst 23 juni 2013. 
  6. ^ ”Järnvägar i historien Händelser år 1871”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1860.htm#%C3%A5r1871. Läst 14 januari 2013. 
  7. ^ ”STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1872” (PDF). BiSOS L. Statistiska centralbyrån. sid. 2. Arkiverad från originalet den 14 november 2012. https://web.archive.org/web/20121114214529/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS_L/1872/Statens%20jarnvagstrafik%20L%20Historisk%20statistik%201800-talet%201872.pdf. Läst 14 januari 2013. 
  8. ^ Frykstad-Klarälvens Järnväg

Vidare läsningRedigera

  • Alsterlind, Frej (1975). Några notiser om Frykstabanan - Sveriges första järnväg. Skrifter utgivna av Föreningen för Värmlandslitteratur, 0349-3016 ; 1. Karlstad: Fören. för Värmlandslitt. i samverkan med Svenska järnvägsklubben. Libris länk 
  • Forsæus, Svante (1998). Frykstads jernvägs aktie bolag 1848-1873 : en bolagskrönika. Frykstad: Frykstad Clara elfs jernvägs sällsk. Libris länk 
  • Ullman, Georg (1988). Bengt Ullman och Frykstabanan. [Lidingö]: [G. Ullman] [distributör]. Libris länk