Frukost på Tiffany's (bok)

kortroman av Truman Capote från 1958
För filmen, se Frukost på Tiffany's (film).

Frukost på Tiffany's (originaltitel: Breakfast at Tiffany's) är en kortroman av Truman Capote som utgavs tillsammans med tre andra kortare noveller av förlaget Random House 1958. Samma år publicerades den även i en något förkortad version i tidningen Esquires novemberutgåva.

Frukost på Tiffany's
FörfattareTruman Capote
OriginaltitelBreakfast at Tiffany's
OriginalspråkEngelska
ÖversättareBirgitta Hammar (1960)
Eva Mazetti-Nissen (1989)
LandUSA USA
GenreKortroman
Förlag för förstautgåvanRandom House
Utgivningsår1958
Först utgiven på
svenska
1960
HuvudpersonerHolly Golightly

Romanen har blivit känd delvis på grund av att huvudfiguren i texten, Holly Golightly, har blivit en av Capotes mest välkända litterära figurer och en amerikansk kulturikon. Den filmatiserades 1961 med Audrey Hepburn i huvudrollen.

Handling

redigera

Romanen sträcker sig över ett år, från hösten 1943 till hösten 1944. Den fokuserar på vänskapen mellan Holly Golightly och en berättare som ej nämns vid namn. Båda hyr var sin lägenhet i samma hus i Manhattans Upper East Side. Holly Golightly, som är i nittonårsåldern, kommer ursprungligen från landet men blir en del av New Yorks innekrets. Som sådan festar hon med och underhåller alla rika unga män hon kan hitta för att finna en person att gifta sig med. Enligt Capote är hon inte en callgirl, utan vad han kallar en "amerikansk geisha".[1] Holly gillar att förvåna folk med försiktigt utvalda småbitar från sitt privatliv eller frimodiga synpunkter på olika ämnen. Till sist befarar Holly att hon aldrig kommer att veta vad som verkligen är hennes förrän hon har blivit dumpad.

Inspiration och uppkomst

redigera

I de första utkasten hette Holly "Connie Gustafson". Capote ändrade namnet till det mer bildliga ”Holiday Golightly”. Figuren är baserad på flera olika kvinnor som alla är vänner eller nära bekanta med honom. Det har funnits flera förslag på vem som verkligen givit upphov till den ”verkliga” Holly, bland andra Gloria Vanderbilt, Oona Chaplin,[2] skådespelaren och författaren Carol Grace,[3] författaren Maeve Brennan,[4] författaren Doris Lilly,[5] fotomodellen Dorian Leigh (som Capote kallade för "Happy Go Lucky")[6] och hennes syster, fotomodellen Suzy Parker. Capotes biografförfattare Gerald Clarke skrev att ”hälften av de kvinnor han kände ... hävdat att de varit modell för hans lustiga hjältinna”.[7] Han skrev också om likheten mellan författaren själv och figuren.[8]

Det finns därutöver likheter mellan Holly och Capotes mor Nina Capote. Båda kommer från sydstaternas jordbruksområden, och att de sedan de flyttat därifrån bytt namn. Holly Golightly föddes som Lula Mae Barnes i Texas, och Nina Capote föddes som Lille Mae Faulk i Alabama. Båda lämnade sina makar som de gift sig med som tonåringar och lämnade de släktingar de älskat, samt tog sig till New York, där båda uppnådde en social status genom sina förhållanden till rikare män. Capotes mor föddes dock två årtionden innan den fiktiva Holly Golightly.[9][10]

Capote blev utan framgång stämd för ärekränkning av en manhattanbo, Bonnie Golightly, som påstod att Capote hade baserat Holly på henne.[11]

Mottagande

redigera

I artikeln Breakfast at Sally Bowles' pekade Ingrid Norton från Open Letters Monthly på Capotes skuld till Christopher Isherwood, en av hans mentorer, i skapelsen av figuren Holly Golightly: ”Frukost på Tiffany's är på många vis Capotes personliga kristallisering av [Isherwoods] Sally Bowles.”[12]

Truman Capotes moster Marie Rudisill noterade att Holly är väldigt lik miss Lily Jane Bobbit, huvudpersonen i hans novell Children on Their Birthdays. Hon observerade att båda är ”obundna, okonventionella vandrare, drömmare som söker den perfekta lyckan.”[13]

Romanens prosastil fick Norman Mailer att utnämna Capote till ”sin generations mest perfekta författare”, och tillade att han "inte ville ändra två ord i Frukost på Tiffany's".[14]

Bearbetningar i andra medier

redigera

År 1961 blev Frukost på Tiffany's en film med samma namn, där Audrey Hepburn spelade huvudrollen och Blake Edwards regisserade. Filmen tog sig stora friheter i förhållande till Capotes text, och förflyttade exempelvis handlingen till samtiden (1961) istället för att äga rum på 1940-talet, som romanen.

Den skrevs även om till en musikal med titeln Holly Golightly som hade premiär i Boston 1966. Det inledande framförandet fick dålig kritik och trots att Edward Albee skrev om den slutade den spelas efter enbart fyra framföranden.[15] Tre år efter musikalen gjordes ett nytt försök för TV, då med Stefanie Powers och Jack Kruschen i huvudrollerna. Den döptes till Holly Golightly (1969), en situationskomedi från ABC. Den sålde dock dåligt.

Dramatikern Samuel Adamson skrev om den till pjäs för teater som uppsattes vid Theatre Royal Haymarket i London år 2009. Regissör var Sean Mathias och Anna Friel spelade Holly Golightly. Joseph Cross spelade William Parsons.[16]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Frokost hos Tiffanys, 1 juni 2012.
  1. ^ Norden, Eric (1987). Inge, M. Thomas. red. Truman Capote: Conversations. sid. 141. ISBN 9780878052752. https://books.google.se/books?id=WWZ3XEQy6X0C&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false 
  2. ^ Clarke, Capote, s. 94–95, 313–314
  3. ^ ”Carol Matthau, a Frank and Tart Memoirist, Dies at 78”, New York Times 24 juli 2003
  4. ^ McEvoy, Dermot: ”Maeve Golightly?” Publisher Weekly 25 oktober 2004
  5. ^ Doris Lilly; ”Doris Lilly; Author, Columnist”, Los Angeles Times 11 oktober 1991
  6. ^ ”Dorian Leigh: 'Supermodel' of the 1940s”, The Independant 14 juli 2008
  7. ^ Clarke, Gerald (1989): Capote: A Biography, Ballantine, s. 314.
  8. ^ Clarke, Gerald (1989): Capote: A Biography, Ballantine, kapitlen 11–13.
  9. ^ Marie Rudisill med James C. Simmons (1983): Truman Capote: The Story of His Bizarre and Exotic Boyhood by an Aunt Who Helped to Raise Him, William Morrow, s. 92.
  10. ^ Clarke, Gerald (1989): Capote: A Biography, Ballantine, s. 313.
  11. ^ Clarke, Gerald (2005): Capote: A Biography. Carroll & Graf Publishers. ISBN 0786716614. s. 313–314.
  12. ^ Norton, Ingrid (1937,): ”Year with Short Novels: Breakfast at Sally Bowles’” Arkiverad 19 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine., Open Letters Monthly
  13. ^ Rudisill, Marie & Simmons, James C. (2000): The Southern Haunting of Truman Capote, Nashville, Tennessee: Cumberland House, s. 100.
  14. ^ Mailer, Norman (1959): Advertisements for Myself. Harvard University Press. s. 465. ISBN 0674005902. Citat: ”...he is the most perfect writer of my generation, he writes the best sentences word for word, rhythm upon rhythm. I would not have changed two words in Breakfast at Tiffany's which will become a small classic.”
  15. ^ Davis, Deborah (2007): Party of the Century: The Fabulous Story of Truman Capote and his Black and White Ball. John Wiley and Sons. ISBN 9780470098219. s. 141–142.
  16. ^ Sookdeo, Niqui (17 juli 2009): ”Dreyfus to join cast of Breakfast at Tiffany's”. The Stage.

Vidare läsning

redigera
  • Capote, Truman (1973): The Dogs Bark: Public People and Private Places (1. utg.). New York: Random House. ISBN 978-0394487519.
  • Clarke, Gerald (1988): Capote, A Biography (1. utg.). New York: Simon and Schuster. ISBN 978-0241125496.
  • Davis, Deborah (2006): Party of the Century: The Fabulous Story of Truman Capote and His Black and White Ball (1. utg.). Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.. ISBN 978-0471659662.
  • Plimpton, George (1997): Truman Capote: In Which Various Friends, Enemies, Acquaintances, and Detractors Recall His Turbulent Career (1. utg.). New York: Doubleday. ISBN 978-0385232494.
  • Rudisill, Marie; Simmons, James (2000): The Southern Haunting of Truman Capote (1. utg.). Nashville, Tennessee: Cumberland House. ISBN 978-1581821369.

Externa länkar

redigera