Frisöranställdas förbund
Frisöranställdas förbund var ett fackförbund, bildat 1906 med namnet Svenska frisörbiträdesförbundet. Det uppgick 1989 i Handelsanställdas förbund.
| Frisöranställdas förbund | |
| Historia | |
|---|---|
| Grundat | 1906 |
| Upplöst | 1989 |
| Huvudorganisation | Landsorganisationen, LO. Anslutning 1918. |
| Övrigt | |
| Förbundstidning | Frisören: organ för Svenska frisörbiträdesförbundet. Stockholm: Svenska frisörbiträdesförbundet. 1907-1940. Libris 8236407
Frisörarbetaren. Stockholm: SFAF. 1941-1945. Libris 10018282 Spegeln. Stockholm: Spegeln. 1945-1988. Libris 3679716 |
Historia redigera
- 1890 bildades den första fackliga frisörorganisationen: Fältskärs-, perukmakare- och barberarebiträdesföreningen i Stockholm
- 1906 bildade delegater från ett femtontal orter det landsomfattande Svenska frisörbiträdesförbundet vid en konferens i Stockholm och Einar Håkansson blev dess förste ordförande.
- 1907 inträffar den första strejken i Landskrona. För att få opinionen med sig inrättas en s.k. kamprakstuga och sådana kamp- eller stridsrakstugor användes även vid senare konflikter för att blidka den allmänna opinionen.
- 1921 ledde en konflikt till kraftiga lönesänkningar och följden blev att medlemsantalet sjönk från 1000 till 166.
- 1926 organiserades allt fler arbetare vid bad-, tvätt- och strykinrättningar och man ändrade därför namn till Svenska frisör- och tvättarbetareförbundet.
- 1927 lämnade tvättarbetarna förbundet för Grov- och fabriks
- 1928 blev förbundets nya namn istället Svenska frisörarbetareförbundet.
- 1930-talet. Man organiserade allt fler damfrisörskor, som senare kom att bli den dominerande yrkesgruppen i förbundet.
- 1931 började man inrätta kooperativa frisersalonger och de uppgick 1932 till 12 stycken, men idén övergavs och verksamheten togs över av det helägda bolaget Frisören AB.
- 1950 hade förbundet 44 avdelningar med 4077 medlemmar.
- 1978 ändrades namnet till Frisöranställdas förbund.
- 1980 hade förbundet 4140 medlemmar, varav 307 män och 3833 kvinnor. [1]
- 1989 uppgick förbundet i Handelsanställdas förbund.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor redigera
- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
- Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X
Vidare läsning redigera
- Hallgren, Sive (1987). Frisöranställdas förbund 80 år: ditt och mitt förbund. Stockholm: Frisöranställdas förb. Libris 669870
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Frisöranställdas förbund)