Frigolit är en vit polystyren i form av cellplast som bland annat används som stötdämpande material i förpackningar, isolering, eller som en billigare variant av stuckatur.[1] Ordet var från början ett varumärke.

Frigolit
Expanderad polystyren (EPS) packningsmaterial

Namnet redigera

Egentligen är Frigolit i princip bara ett degenererat varumärke för expanderad polystyren (EPS/Cellplast) ursprungligen från Nordiska Frigolit Aktiebolaget i Halmstad[2], men namnet har rotat sig hos allmänheten och används idag som ett neutralt materialnamn. När varumärket Frigolit såldes på Blocket hösten 2009 för 112 000 kr tillverkades cellplast inte längre under varumärket.[3][2]

Bland finlandssvenskar kallas frigolit för styrox.[4]

Även de norska och danska namnen "isopor" och "flamingo" är varumärkesnamn som degenererat.

Beskrivning redigera

Frigolit-typen av cellplast består av jästa pärlor av styren som sedan sintrats.[5]

Användning redigera

Frigolit kan bearbetas med kniv eller såg. Frigolit kan även skäras med hjälp av en värmetråd eller värmekniv.[6] Frigolit limmas exempelvis med ett så kallat polyuretanlim, bygg- eller glas-silikon, vattenbaserat kontaktlim, latexfog eller ett annat icke lösningsmedelbaserat sättlim,[7] beroende på vilken vidhäftningsförmåga som krävs. Andra sorter kan bryta ner plasten. Frigolit tål således inte kontakt med aceton eller petrokemiska lösningsmedel [8] .

Frigolit används idag i mycket stor utsträckning för isolering av husgrunder, väggar och tak, både vid nybyggnation och renovering.[9] Det används även i pontonbryggor[10] och under vägar (så kallade vägbankar).

Frigolit tål vatten mycket bra och kan förvaras utomhus, men bör skyddas mot långvarigt solljus då frigoliten bryts ner av ultraviolett ljus.[11] Frigolit kan även återanvändas, omtillverkas samt energiåtervinnas genom förbränning.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Vägledning till uppsättning av stuckatur, takrosetter och lister.”. d-cor.se. Arkiverad från originalet den 24 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200724111851/https://www.d-cor.se/info/tips-rad. Läst 23 juli 2020. 
  2. ^ [a b] http://www.vvsforum.se/nyheter/2009/september/frigolit-saldes-for-over-100-000-kr-pa-internet/
  3. ^ Håkan Abrahamson (1 september 2009). ”"Frigolit" säljs på Blocket”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/bygg/frigolit-saljs-pa-blocket-6409408. Läst 15 juni 2010. 
  4. ^ Dalbäck, Nins (18 maj 2011). ”Styrox – ett finlandssvenskt dilemma”. Vasabladet. Arkiverad från originalet den 27 januari 2015. https://archive.is/20150127095042/http://blogg.vasabladet.fi/sprak/2011/05/18/styrox-%E2%80%93-ett-finlandssvenskt-dilemma/. Läst 27 januari 2015. 
  5. ^ "frigolit". NE.se. Läst 28 januari 2015.
  6. ^ ”Grunderna i cellplastskärning”. Bergenfeldt. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613023356/http://hem.bredband.net/bergenfeldt/articles/foamcut/hotwire.html. Läst 27 januari 2015. 
  7. ^ ”Lim - Lär dig att limma på rätt sätt”. dinbyggare.se. http://www.dinbyggare.se/communicate/artiklar/article.aspx?id=5288. Läst 27 januari 2015. 
  8. ^ ”EPS”. pfa. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113232124/https://partfoam.persianblog.ir/x3ynL75vGBHlKBMOoM1d-%DA%86%D8%B7%D9%88%D8%B1-%DB%8C%D9%88%D9%86%D9%88%D9%84%DB%8C%D8%AA-%D8%B1%D8%A7-%D8%A8%DA%86%D8%B3%D8%A8%D8%A7%D9%86%DB%8C%D9%85l. Läst 12 januari 2019. 
  9. ^ ”Bygg säkert med cellplast”. Plast & Kimiföretagen. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304213944/http://www.sundolitt.se/upload_images/CE796CFE2C194D7DA2370F8ECCF76A06.pdf. Läst 27 januari 2015. 
  10. ^ ”Brygga kan bli dödsfälla”. Sveriges Radio. 8 juli 2005. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=653820. Läst 27 januari 2015. 
  11. ^ ”Varis Bokalders guide till schyssta isoleringsmaterial”. Kloka Hem. Arkiverad från originalet den 26 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150526061314/http://www.klokahem.com/artikel/varis-bokalders-guide-till-schyssta-isoleringsmaterial. Läst 29 januari 2015. 

Källor redigera