Friedrich Müller, född den 6 mars 1834 i Jamnitz i Böhmen, död den 25 maj 1898 i Wien, var en österrikisk språkforskare och etnograf.
| Friedrich Müller | |
 Friedrich Müller, 1893. | |
| Född | 5 mars 1834[1][2][3] Jemnice[2][3][4], Tjeckien |
|---|---|
| Död | 25 maj 1898[5][6][7] (64 år) Wien[2][3][4] |
| Medborgare i | Cisleithanien[2][3][4] |
| Utbildad vid | Göttingens universitet, [2] Wiens universitet[2][3][4] Theresianum, [3][4]  |
| Sysselsättning | Språkvetare[2][4], filolog[8], etnolog[8][2][4], universitetslärare[2][3][4], bibliotekarie[9], orientalist[8][3] |
| Befattning | |
| Privatlärare[4] Korrekturläsare (1856–1858)[4] Kopist (1858–1861)[4] Privatdocent (1860–)[2][4] Kopist (1861–1866)[4] Extraordinär professor (1866–)[2][3][4] Professor (1869–)[2][3][4] | |
| Arbetsgivare | K.K. Hof- und Staatsdruckerei (1856–1858)[3][4] Vienna University Library (1858–1861)[2][3][4] Österrikiska nationalbiblioteket (1861–1866)[2][3][4] Wiens universitet (1866–)[2][3][4] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av tredje klass av Järnkroneorden[3] | |
| Redigera Wikidata | |
Müller blev 1866 extra ordinarie och 1869 ordinarie professor i jämförande språkforskning vid Wiens universitet. Hans huvudverk är Reise der österreichischen Fregatte Novara. Linguistischer Theil, Ethnographischer Theil (1867-1868), Allgemeine Ethnographie (1873) och Grundriss der Sprachwissenschaft (1-3, 1876-1887). I det sista arbetet lämnas efter en allmän inledning överskådliga, men dock detaljerade karakteristiker av världens alla kända språk och språkfamiljer. För övrigt offentliggjorde Müller i Wienakademiens "Sitzungsberichte" ett stort antal mindre avhandlingar, de flesta rörande de iranska språken. Till grund för sin indelning av folken lade Müller håret. Efter de sålunda vunna etnografiska huvudgrupperna indelade han även språken. Müller var även medredaktör av Mittheilungen der anthropologischen Gesellschaft i Wien.
Källor redigera
- Müller, Friedrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
Noter redigera
- ^ Müller, Friedrich (Sprachforscher), vol. 19, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 348.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950, Österrikes vetenskapsakademi, läst: 12 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Wien Geschichte Wiki, 11 september 2014, Friedrich Müller, läs online, läst: 12 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 3, unknown value, s. 327-329, Müller, Friedrich, läs online, läs online, läs online och läs online, läst: 12 februari 2024 .[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Friedrich Muller, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 27 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 28 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, 1187374147749153-1, läst: 12 februari 2024, licens: CC0.[källa från Wikidata]