Friedel Lenz
tysk författare
Friedel Lenz, född 2 oktober 1897 vid Aschaffenburg i Bayern, död 16 november 1970 i München[1], var en antroposofiskt orienterad sagoberättare och sagoforskare i Tyskland.
Biografi
redigeraFriedel Lenz var gift med en präst i Kristensamfundet och mor till fyra barn. De båda döttrarna omkom 1945 då staden Dresden ödelades av allierat flyg; samma år dog maken Eduard som krigsfånge i Sovjet. Efter kriget började Friedel utveckla sin skapande verksamhet som sagoberättare och sagotolkare. [2] Vid sin död 1970 var hon vid sidan av Marie-Louise von Franz den mest beaktade sagoforskaren i Schweiz, Holland och Västtyskland. [3]
Bibliografi
redigeraUtgivet på svenska
redigera- Barnet och sagan : en uppsatssamling för föräldrar och pedagoger (Nova, 1989)
- Djuret i sagan : sagor som förmedlare av andliga sanningar (Nova, 1988)
- Fira årets högtider : idéer och råd till föräldrar (Nova, 2:a uppl. 1994)
- ”Tolkning av drakmyten” i Den keltiska drakmyten (Nova, 1992)
Övriga verk
redigera- Bildsprache der Märchen (Verlag Urachhaus, 10:e uppl. 2012)
- Iwan Johannes: Russische Märchen (Mellinger Verlag, 6:e uppl. 1988)
- Sinndeutung zu Iwan Johannes (Mellinger Verlag, 3:e uppl. 1977)
Referenser
redigera- Eduard Lenz på tyska Wikipedia
Noter
redigera- ^ ”Friedel Ganz-Lenz” (på tyska). kulturimpuls.org. Arkiverad från originalet den 26 april 2015. https://archive.is/20150426133401/http://biographien.kulturimpuls.org/detail.php?&id=374. Läst 26 april 2015.
- ^ Elisabeth Klein, ”Till minne av Friedel Lenz” i Barnet och sagan (Nova, 1989)
- ^ Gunnel Enby (1987-12-23), ”Högtider viktiga upprepningar”, Göteborgs Posten.