Fredrik von Friesendorff
Fredrik von Friesendorff, född 15 november 1707, död 25 augusti 1770 på Vallstanäs, var en svensk friherre av ätten von Friesendorff och riksråd. Han var son till Carl Gustaf von Friesendorff samt far till ministern Fredrik Ulrik von Friesendorff, till överstelöjtnant Gustaf Didrik von Friesendorff och till överste Adolf von Friesendorff.
| Fredrik von Friesendorff | |
_full.jpg) | |
| Född | 15 november 1707[1][2][3] Vallstanäs[4], Sverige |
|---|---|
| Död | 25 augusti 1770[1][2][3] (62 år) Vallstanäs[2][3][4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Helmstedts universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, ämbetsman |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1734, Riksdagen 1738–1739 och Riksdagen 1740–1741 (1734–1741) Landshövding i Västmanlands län (1747–1761) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1751–1752 och Riksdagen 1755–1756 (1751–1756) Riksråd (1761–1769) Sveriges kanslipresident (1768–1769) | |
| Politiskt parti | |
| Hattpartiet (–) | |
| Barn | Fredrik Ulrik von Friesendorff (f. 1740) Gustaf Didrik von Friesendorff (f. 1741) |
| Föräldrar | Carl Gustaf Friesendorff |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Nordstjärneorden (1751) Kungliga Serafimerorden (1762) | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
von Friesendorff inträdde 1730 i Riksarkivet och 1731 i Utrikesexpeditionen. Han var en tid hovmarskalk hos arvprinsen Adolf Fredrik och blev 1747 landshövding i Västmanlands län. Vid brytningen mellan det unga hovet och hattarna följde Friesendorff de senare. Har var medlem av sekreta utskottet både 1751 och 1755 och utmärkte sig vid sistnämnda riksdag bland hovets främsta motståndare. För sitt ställningstagande belönades han av ständerna som anslog medel till utrikes resor för hans båda söner under fyra år.
År 1760 blev Friesendorff åter medlem av sekreta utskottet och insattes 1761 i rådet. Han hade redan då börjat skilja sig i åtskilliga frågor från sitt parti, och hans avfall från detsamma blev snart öppet. 1764 röstade han i rådet mot subsidieuppgörelsen med Frankrike. Följden av denna omsvängning var att Friesendorff fick behålla sitt rådsämbete vid hattregeringens fall 1765. Han utnämndes samma år till rikskansliråd och tjänstgjorde efter Carl Gustaf Löwenhielms död 1768 såsom kanslipresident. Vid hattarnas seger 1769 blev Friesendorff jämte de flesta övriga medlemmarna av mössregeringen avsatt från rådsämbetet.
Källor redigera
- Friesendorff, 3. Fredrik von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Referenser redigera
- ^ [a b] Fredrik Friesendorff, von, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Nordisk familjebok : Feiss - Fruktmögel, vol. 8, 1908, s. 1408, Fredrik von F., läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 364, Friesendorff, Fredrik von, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 2 C—F, vol. 2, Albert Bonniers Förlag, 1944, s. 617, Friesendorff, Fredrik von, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
| Politiska uppdrag | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Carl Gustaf Löwenhielm |
Sveriges kanslipresident 1768–1769 Tillförordnad |
Efterträddes av Claes Ekeblad d.y. |
| Ämbetstitlar | ||
| Företräddes av Johan Cederbielke |
Landshövding i Västmanlands län 1747–1761 |
Efterträddes av Gabriel Falkenberg af Trystorp |