Franskspråkig litteratur

Franskspråkig litteratur är litteratur skriven på franska språket. Den skrivs i bland annat Frankrike, Belgien, Schweiz, Kanada, Algeriet, Marocko och Senegal.^[1]

Översikt redigera

Litteratur på franska skapas och har främst skapats i områden där franska är dominerande språk. Detta inkluderar Frankrike med grannländer och vissa tidigare kolonier. I delar av Karibien, Afrika, Asien och Asien är franska fortfarande ett viktigt språk inom administrationen, och franska används som språk inom massmedier och litteratur.

Bland afrikanska författare som skriver/skrivit på franska återfinns Léopold Senghor (Senegal), Ahmadou Kourouma (Elfenbenskusten), Mongo Beti (Kamerun), Amadou Hampâté Bâ (Mali), Kateb Yacine (Algeriet) och Mohammed Choukri (Marocko).^[2] Franskspråkiga författare i före detta franska kolonier använder franskan som ett etablerat världsspråk för att ge uttryck åt erfarenheter från arabiska, afrikanska eller västindiska miljöer.^[1]

Även vissa andra författare, som inte haft franska som modersmål, har ibland skrivit på franska; här ingår bland annat August Strindberg. Den i Frankrike naturaliserade rumänen Eugène Ionesco tillhör de relativt få invandrade författarna som blivit del av den franska litterära traditionen.^[1]

Historik redigera

Medeltiden redigera

1500-talet redigera

1600-talet redigera

Dramatikens storhetstid:

1700-talet redigera

Upplysningstiden med utgångspunkt från naturvetenskap och människans förnuft:

1800-talet redigera

Romanen blev den dominerande genren. Honoré de Balzac och Emile Zola skrev en nyskapande form av social realism, medan författare som Gustave Flaubert och Stendhal stod för en mer individuellt inriktad realism. Poesin förnyades av Victor Hugo, Charles Baudelaire och Arthur Rimbaud.^[3]

Jules Verne (även kallad uppfinnaren av science fiction) skrev En världsomsegling under havet.
Alexandre Dumas - De Tre Musketörerna
Honoré de Balzac
Gustave Flaubert
Emile Zola
Victor Hugo
Charles Baudelaire
Paul Verlaine
Arthur Rimbaud
Stendhal

1900-talet redigera

Den franskspråkiga litteraturen upplevde en ny guldålder under 1900-talet. Betydande författare under denna period var Marcel Proust, Louis-Ferdinand Céline, André Gide och André Malraux. Efter andra världskriget kom stora namn som Albert Camus, Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir.

Den nya romanen (Le Nouveaux Roman) med författare som Alain Robbe-Grillet och Claude Simon förnyade romankonsten. Andra uppmärksammade författare var J.M.G. Le Clézio, Marguerite Duras, Françoise Sagan, Marguerite Yourcenar och Georges Perec.

Georges Simenon blev en populär deckarförfattare.

Inom litteraturkritik och essäistik fick Maurice Blanchot, Roland Barthes, Jacques Derrida och Julia Kristeva stort inflytande.

Det kulturella/litterära fenomenet négritude skapades på 1930-talet, av Léopold Senghor (Senegal) och Aimé Césaire (Karibien).^[4]