Främre korsbandsskada
Främre korsbandsskada uppstår när det främre korsbandet (ACL efter anterior cruciate ligament) i knät antingen sträcks, eller delvis eller helt går av.[5] Vanligast är att ligamentet helt går av.[5] Symtomen innefattar bland annat smärta, poppande ljud vid skadan, instabilitet i knät, och ledsvullnad.[5] Svullnad uppträder vanligtvis inom ett par timmar.[2] I cirka 50 % av fallen har även andra strukturer i knät såsom ligament, brosk, eller menisker skadats.[5]
| Främre korsbandsskada | |
 | |
| Diagram av höger knä med ben, senor, ligament mm.; det främre korsbandet är det som är utmärkt anterior cruciate ligament | |
| Medicinsk specialitet | Ortopedi |
|---|---|
| Symptom | Ett "poppande" ljud tillsammans med smärta, knäinstabilitet, och svullnad[1] |
| Orsaker | Såväl icke-kontakt- som kontaktskada[2] |
| Riskfaktorer | Idrottare, kvinnor[1] |
| Diagnostik | Fysisk undersökning, MRI[1] |
| Prevention | Neuromuskulär träning,[3] stärkande av bål- och ryggmuskulatur[4] |
| Behandling | Ortos, fysioterapi, kirurgi[1] |
| Prevalens | ~200,000 varje år (USA)[2] |
Den underliggande skademekanismen innefattar ofta en abrupt eller oväntad förändring av rörelseriktningen, plötsliga stopp, en landning efter ett hopp, eller direkt kontakt.[5] Skadan ses oftare bland idrottare, framförallt bland de som håller på med alpin skidåkning, fotboll, och basket.[5][1] Diagnosen ställs vanligen genom fysisk undersökning med möjlighet att ytterligare stödjas av magnetresonansundersökning.[5]
Preventiva åtgärder är fysisk träning samt genom att stärka bål- och ryggmuskulatur.[3][4] Behandlingsrekommendationer vid främre korsbandsskada beror på vilken aktivitetsnivå man vill uppnå. Om framtida aktivitetsnivå antas vara låg kan ortosbehandling och fysioterapi räcka. Bland dem med hög aktivitetsnivå rekommenderas ofta artroskopisk operation med korsbandsrekonstruktion.[1] Kirurgi, i de fall det är indicerat, sker vanligen inte förrän den initiala inflammationen från skadan har lagt sig.[1]
År 2009 drabbades kring 200 000 människor per år i USA.[1] I vissa sporter löper kvinnor högre risk, medan i andra är risken liknande för bägge könen.[6] Bland de med total ruptur av ligamentet som inte opereras är det många som inte kan idrotta och risk finns att de utvecklar artros.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d e f g h i] ”Anterior Cruciate Ligament (ACL) Injuries-OrthoInfo - AAOS”. Anterior Cruciate Ligament (ACL) Injuries-OrthoInfo - AAOS. March 2014. http://orthoinfo.aaos.org/topic.cfm?topic=a00549. Läst 30 juni 2017.
- ^ [a b c] ”ACL Injury: Does It Require Surgery?-OrthoInfo - AAOS”. orthoinfo.aaos.org. September 2009. http://orthoinfo.aaos.org/topic.cfm?topic=A00297. Läst 30 juni 2017.
- ^ [a b] ”Anterior cruciate ligament injuries in female athletes: Part 2, a meta-analysis of neuromuscular interventions aimed at injury prevention.”. Am J Sports Med. 2006;34(3):490. 34: sid. 490–8. doi:. PMID 16382007.
- ^ [a b] ”Specific exercise effects of preventive neuromuscular training intervention on anterior cruciate ligament injury risk reduction in young females: meta-analysis and subgroup analysis.”. Br J Sports Med. 49: sid. 282–9. doi:. PMID 25452612.
- ^ [a b c d e f g] ”Anterior Cruciate Ligament (ACL) Injuries-OrthoInfo - AAOS”. orthoinfo.aaos.org. March 2014. http://orthoinfo.aaos.org/topic.cfm?topic=a00549. Läst 30 juni 2017.
- ^ ”A meta-analysis of the incidence of anterior cruciate ligament tears as a function of gender, sport, and a knee injury-reduction regimen”. Arthroscopy 23 (12): sid. 1320–25. Dec 2007. doi:. PMID 18063176.