Fosfin

	Fosfin
	;
Systematiskt namn	Fosfan
Övriga namn	Fosfamin, Fosfortrihydrid, Fosforerat väte, vätefosfid
Kemisk formel	PH3
Molmassa	33,9976 g/mol
Utseende	Färglös gas
CAS-nummer	7803-51-2
SMILES	P
Egenskaper
Densitet	1,379 g/cm³
Löslighet (vatten)	321 g/l (17 °C)
Smältpunkt	-132,8 °C
Kokpunkt	-87,7 °C
Faror
Huvudfara	Mycket giftig Mycket brandfarlig Miljöfarlig
NFPA 704	4 4 2
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Fosfin (vars systematiska namn är fosfan) är en mycket giftig och brandfarlig gasformig fosforförening med den kemiska formeln PH₃. Ren fosfingas är luktlös, men oftast är den förorenad av difosfin (P₂H₄), ett ämne som har en obehaglig lukt av fisk och vitlök.

Fosfin bildas först vid extrem anoxi och mycket låga pE-värden, då fosfat-fosfor kan reduceras till fosfin.

Fosfin ska inte förväxlas med fosgen, som också är giftig.

FosfinerRedigera

En klass som är relaterad till PH₃ är de fosfororganiska föreningarna vanligtvis kallade "fosfiner." Dessa alkyl- och arylderivat av fosfin är analoga till aminer. Vanliga exempel inkluderar trifenylfosfin ((C₆H₅)₃P) och BINAP; båda används som ligander i homogen katalys. Fosfiner oxideras lätt till fosfinoxider vilket exemplifieras genom direkt syntes av en fosfakrona, fosforanalogen till en azakrona, där det inte är möjligt att isolera själva fosfinmolekylerna.

Väl modifierad med lämpliga substituenter som i vissa (ovanliga) diazafosfolener (reaktionsschema 3) kan polariteten av P-H-bindningen inverteras och den resulterande fosfinhydriden kan reducera en karbonylgrupp som i exemplet med bensofenon på ytterligare ett sätt.

Fosfin som en utomjordisk biomarkörRedigera

Fosfin har föreslagits som en användbar biomarkör inom astrobiologi.^[1] Eftersom fosfin är associerat med anaeroba ekosystem på jorden och det inte finns några kända abiotiska processer som kan producera mätbara mängder fosfin på stenplaneter skulle förekomsten av fosfin på anoxiska exoplaneter kunna vara ett tecken på liv.

Hösten 2020 rapporterade forskare i USA att man hade upptäckt fosfin i planeten Venus atmosfär. Senare granskning har dock visat att så inte var fallet, utan att det troligen rörde sig om svaveldioxid.^[2]^[3]

Se ävenRedigera

ÄmnenRedigera

GrupperRedigera

Fosfinoxid, R₃PO
Fosforan, R₃PR₂
Fosfinit, R₂(RO)P
Fosfonit, R(RO)₂P
Fosfit, (RO)₃P
Fosfinat, R₂P(RO)O
Fosfonat, RP(RO)₂O
Fosfat, P(RO)₃O

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Phosphine, 17 april 2010.

NoterRedigera

^ Sousa-Silva, Clara; Seager, Sara; Ranjan, Sukrit; Petkowski, Janusz Jurand; Zhan, Zhuchang; Hu, Renyu; Bains, William (11 oktober 2019). ”Phosphine as a Biosignature Gas in Exoplanet Atmospheres”. Astrobiology 20 (2): sid. 235–268. doi:10.1089/ast.2018.1954. PMID 31755740. Bibcode: 2020AsBio..20..235S.
^ Greaves, J.S.; Richards, A.M.S.; Bains, W. (2020). ”Phosphine gas in the cloud decks of Venus”. Nature Astronomy. doi:10.1038/s41550-020-1174-4. https://www.nature.com/articles/s41550-020-1174-4. Läst 20 september 2020.
^ Lindblom, Katja (2022). ”Dags för utforskning av de yttre planeterna”. Populär Astronomi (2022:2): sid. 32-35.

[2020AsBio..20..235S-1] Sousa-Silva, Clara; Seager, Sara; Ranjan, Sukrit; Petkowski, Janusz Jurand; Zhan, Zhuchang; Hu, Renyu; Bains, William (11 oktober 2019). ”Phosphine as a Biosignature Gas in Exoplanet Atmospheres”. Astrobiology 20 (2): sid. 235–268. doi:10.1089/ast.2018.1954. PMID 31755740. Bibcode: 2020AsBio..20..235S.

[GreavesEtAl2020-2] Greaves, J.S.; Richards, A.M.S.; Bains, W. (2020). ”Phosphine gas in the cloud decks of Venus”. Nature Astronomy. doi:10.1038/s41550-020-1174-4. https://www.nature.com/articles/s41550-020-1174-4. Läst 20 september 2020.

[3] Lindblom, Katja (2022). ”Dags för utforskning av de yttre planeterna”. Populär Astronomi (2022:2): sid. 32-35.

[1]

[2]

[3]