Formel 1-VM 1967 hade elva deltävlingar som kördes under perioden 2 januari-22 oktober. Förarmästerskapet vanns av nyzeeländaren Denny Hulme och konstruktörsmästerskapet av Brabham-Repco.


F1-regler i korthet 1967
MotorÖver-/turboladdad 1 500 cc
Sug 3 000 cc
Max cylindrarIngen begränsning
Bilens minimivikt500 kg
Poängberäkning9, 6, 4, 3, 2, 1
• Endast de fem bästa poängen från de sex första loppen och de fyra bästa poängen från de resterande fem loppen räknades in i mästerskapet.
• Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.
• I Tyskland fyllde man upp startfältet med formel 2-bilar, men dessa fick inga mästerskapspoäng.

Vinnare redigera

Grand Prix 1967 redigera

Grand Prix Datum Bana Vinnande förare! Vinnande stall Vinnande tillverkare  
  Sydafrikas Grand Prix 2 januari Kyalami   Pedro Rodríguez Cooper Cooper-Maserati *
  Monacos Grand Prix 7 maj Monte Carlo   Denny Hulme Brabham Brabham-Repco *
  Nederländernas Grand Prix 4 juni Zandvoort   Jim Clark Lotus Lotus-Ford *
  Belgiens Grand Prix 18 juni Spa-Francorchamps   Dan Gurney Eagle Eagle-Weslake *
  Frankrikes Grand Prix 2 juli Le Mans   Jack Brabham Brabham Brabham-Repco *
  Storbritanniens Grand Prix 15 juli Silverstone   Jim Clark Lotus Lotus-Ford *
  Tysklands Grand Prix 6 augusti Nürburgring   Denny Hulme Brabham Brabham-Repco *
  Kanadas Grand Prix 27 augusti Mosport Park   Jack Brabham Brabham Brabham-Repco *
  Italiens Grand Prix 10 september Monza   John Surtees Honda *
  USA:s Grand Prix 1 oktober Watkins Glen   Jim Clark Lotus Lotus-Ford *
  Mexikos Grand Prix 22 oktober Mexico City   Jim Clark Lotus Lotus-Ford *

Grand Prix utanför VM 1967 redigera

Grand Prix /Race Datum Bana Vinnande förare! Vinnande stall Vinnande tillverkare
  Race of Champions 12 mars Brands Hatch   Dan Gurney Eagle Eagle-Weslake
  Spring Trophy 15 april Oulton Park   Jack Brabham Brabham Brabham-Repco
  BRDC International Trophy 29 april Silverstone   Mike Parkes Ferrari
  Syrakusas Grand Prix 21 maj Syrakusa   Mike Parkes Ferrari
  International Gold Cup 16 september Oulton Park   Jack Brabham Brabham Brabham-Repco
  Spaniens Grand Prix 12 november Jarama   Jim Clark Lotus Lotus-Ford

Stall, nummer och förare 1967 redigera

Stall/Tillverkare Nummer Förare
BMW -   Hubert Hahne, Tyskland
BRM 3, 4, 5, 7, 9, 10, 11, 14, 15, 31   Jackie Stewart, Storbritannien
4, 5, 6, 8, 10, 11, 12, 16, 36   Mike Spence, Storbritannien
Bernard White Racing (BRM) 12, 20   David Hobbs, Storbritannien
Brabham-Repco 1, 3, 8, 16, 25   Jack Brabham, Australien
2, 4, 9, 18, 26   Denny Hulme, Nya Zeeland
Charles Vögele Racing (Cooper-ATS) 22   Silvio Moser, Schweiz
Cooper-Maserati 3, 4, 5, 10, 11, 12, 29, 30, 71   Jochen Rindt, Österrike
4, 6, 11, 12, 14, 21, 30   Pedro Rodríguez, Mexiko
8   Richard Attwood, Storbritannien
14   Alan Rees, Storbritannien
21, 32   Jacky Ickx, Belgien
DW Racing Enterprises (Brabham-Climax) 14, 15, 21, 19, 17   Bob Anderson, Storbritannien
Eagle (Eagle-Weslake & Eagle-Climax) 8, 9, 10, 11, 15, 23, 36   Dan Gurney, USA
8, 10   Bruce McLaren, Nya Zeeland
10   Ludovico Scarfiotti, Italien
22   Richie Ginther, USA
Ferrari 1, 2, 3, 8, 9, 20   Chris Amon, Nya Zeeland
2, 22   Ludovico Scarfiotti, Italien
3, 4   Mike Parkes, Storbritannien
12   Jonathan Williams, Storbritannien
18   Lorenzo Bandini, Italien
Honda 3, 7, 11, 14   John Surtees, Storbritannien
Jo Bonnier (Cooper-Maserati) 9, 23, 15, 16, 26, 39   Joakim Bonnier, Sverige
John Love (Cooper-Climax) 17   John Love, Rhodesia
John Maryon (Eagle-Climax) 11   Al Pease, Kanada
Ligier (Cooper-Maserati & Brabham-Repco) 12, 15, 16, 18, 19, 32   Guy Ligier, Frankrike
Lotus (Lotus-BRM & Lotus-Climax & Lotus-Ford) 3, 5, 6, 7, 12, 20, 21   Jim Clark, Storbritannien
4, 6, 7, 8, 14, 22   Graham Hill, Storbritannien
5   Eppie Wietzes, Kanada
18   Moisés Solana, Mexiko
24   Giancarlo Baghetti, Italien
Luki Botha (Brabham-Climax) 20   Luki Botha, Sydafrika
Matra-Ford 1, 22   Jean-Pierre Beltoise, Frankrike
2   Johnny Servoz-Gavin, Frankrike
McLaren-BRM 4, 14, 16, 17, 19   Bruce McLaren, Nya Zeeland
Mike Fisher (Lotus-BRM) 6, 10   Mike Fisher, USA
R R C Walker (Cooper-Maserati) 6, 12, 14, 15, 17, 18, 20, 34   Jo Siffert, Schweiz
Reg Parnell (Lotus-BRM & BRM) 15, 17, 18, 38   Chris Irwin, Storbritannien
16, 6   Piers Courage, Storbritannien
Sam Tingle (LDS-Climax) 18   Sam Tingle, Rhodesia
Scuderia Scribante (Brabham-Climax) 19   Dave Charlton, Sydafrika
Tom Jones (Cooper-Climax) 41   Tom Jones, USA

Slutställning förare 1967 redigera

Placering Förare! Stall Konstruktör Poäng
1   Denny Hulme Brabham Brabham-Repco 51
2   Jack Brabham Brabham Brabham-Repco 46
3   Jim Clark Lotus Lotus-BRM & Lotus-Climax & Lotus-Ford 41
4   John Surtees Honda 20
5   Chris Amon Ferrari 20
6   Pedro Rodríguez Cooper Cooper-Maserati 15
7   Graham Hill Lotus Lotus-BRM & Lotus-Ford 15
8   Dan Gurney Eagle Eagle-Climax 13
9   Jackie Stewart BRM 10
10   Mike Spence BRM 9
11   John Love John Love Cooper-Climax 6
12   Jo Siffert R R C Walker Cooper-Maserati 6
13   Jochen Rindt Cooper Cooper-Maserati 6
14   Bruce McLaren McLaren McLaren-BRM 3
15   Joakim Bonnier Jo Bonnier Cooper-Maserati 3
16   Chris Irwin Reg Parnell Lotus-BRM & BRM 2
17   Bob Anderson DW Racing Enterprises Brabham-Climax 2
18   Mike Parkes Ferrari 2
19   Guy Ligier Ligier Cooper-Maserati & Brabham-Repco 1
20   Ludovico Scarfiotti Ferrari 1
21   Jacky Ickx Cooper Cooper-Maserati 1

Slutställning konstruktörer 1967 redigera

Placering Konstruktör Poäng
1   Brabham-Repco 63
2   Lotus-Ford 44
3   Cooper-Maserati 28
4   Honda 20
=   Ferrari 20
6   BRM 17
7   Eagle-Weslake 13
8   Lotus-BRM 6
=   Cooper-Climax 6
10   McLaren-BRM 3
11   Brabham-Climax 2
12   Matra-Ford 0
=   Lotus-Climax 0
=   LDS-Climax 0
=   Eagle-Climax 0
=   Cooper-ATS 0

Externa länkar redigera

Säsonger redigera