Öppna huvudmenyn
F1 chequered flag.svg

Formel 1-VM 1960 hade tio deltävlingar som kördes under perioden 7 februari-20 november. Här ingick Indianapolis 500-loppet 1960 som en av deltävlingarna. Förarmästerskapet vanns av australiern Jack Brabham och konstruktörsmästerskapet av Cooper-Climax.


F1-regler i korthet 1960
MotorÖverladdad 750 cc
Sug 2 500 cc
Max cylindrarIngen begränsning
Bilens minimiviktIngen begränsning
Poängberäkning8, 6, 4, 3, 2, 1
• Endast de sex bästa poängen från de tio loppen räknades in i mästerskapet.
• Poäng gavs ej till förare som delade bil.
• Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.

Innehåll

VinnareRedigera

Grand Prix 1960Redigera

Grand Prix utanför VM 1960Redigera

Grand Prix/Race Datum Bana Vinnande
förare
Vinnande
stall
Vinnande
tillverkare
  Buenos Aires Grand Prix 14 februari Córdoba   Maurice Trintignant Scuderia Centro Sud Cooper-Climax
  Glover Trophy 8 april Goodwood   Innes Ireland Lotus Lotus-Climax
  International Trophy 15 maj Silverstone   Innes Ireland Lotus Lotus-Climax
  Silver City Trophy 1 augusti Brands Hatch   Jack Brabham Cooper Cooper-Climax
  Lombank Trophy 17 september Snetterton   Innes Ireland Lotus Lotus-Climax
  International Gold Cup 24 september Oulton Park   Stirling Moss R R C Walker Lotus-Climax

Stall, nummer och förare 1960Redigera

Stall/Tillverkare Nummer Förare
Ansted Rotary Corp (Epperly-Offenhauser)[1] 32   Wayne Weiler, USA
António Creus (Maserati) 12   António Creus, Spanien
Arthur Owen (Cooper-Climax) 8   Arthur Owen, Storbritannien
Aston Martin 17, 18   Roy Salvadori, Storbritannien
19   Maurice Trintignant, Frankrike
Autosport Team Wolfgang Seidel (Cooper-Climax) 10   Wolfgang Seidel, Tyskland
BRM 2, 6, 8, 14, 15, 20, 40   Joakim Bonnier, Sverige
4, 5, 8, 10, 15, 16, 24   Dan Gurney, USA
4, 6, 10, 12, 16, 17, 22, 42   Graham Hill, Storbritannien
Bignotti-Bowes Racing (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 5   A.J. Foyt, USA
Bignotti-Bowes Racing (Epperly-Offenhauser)[1] 8   Johnny Boyd, USA
Bob Estes (Phillips-Offenhauser)[1] 7   Don Branson, USA
C O Prather (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1][2] 46   Eddie Russo, USA
C T Atkins (Cooper-Climax)[2] 23   Jack Fairman, Storbritannien
Camoradi (Behra-Porsche-Porsche) 2   Masten Gregory, USA
28   Fred Gamble, USA
Chapman S Root (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 48   Gene Hartley, USA
Cooper-Climax 1, 2, 8, 11, 16, 18   Jack Brabham, Australien
2, 3, 4, 10, 12, 16, 18   Bruce McLaren, Nya Zeeland
3   Chuck Daigh, USA
4   Ron Flockhart, Storbritannien
Dean Van Lines (Ewing-Offenhauser)[1] 6   Eddie Sachs, USA
ENB (Cooper-Climax) 32   Lucien Bianchi, Belgien
Ecurie Bleue (Cooper-Climax) 34   Harry Schell, USA
Ecurie Maarsbergen (Cooper-Climax) 20   Carel Godin de Beaufort, Nederländerna
Equipe Prideux/Dick Gibson (Cooper-Climax) 30   Vic Wilson, Storbritannien
Ernest L Ruiz (Christensen-Offenhauser)[1] 56   Jim Hurtubise, USA
Ettore Chimeri (Maserati) 44   Ettore Chimeri, Italien
Federal Auto Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 26   Shorty Templeman, USA
38   Bob Christie, USA
Ferrari 1, 2, 10, 20, 24, 26, 36   Phil Hill, USA
2, 4, 11, 22, 26, 28, 30, 38   Wolfgang von Trips, Tyskland
3, 18, 34   Richie Ginther, USA
6, 16, 22   Willy Mairesse, Belgien
24, 32   Cliff Allison, Storbritannien
32   José Froilán González, Argentina
Fred Armbruster (Cooper-Ferrari)[2] 25   Pete Lovely, USA
Fred Tuck Cars (Cooper-Climax) 12   Bruce Halford, Storbritannien
24, 36   Lucien Bianchi, Belgien
George Salih (Epperly-Offenhauser)[1] 10   Jimmy Bryan, USA
Gilby Engineering (Cooper-Maserati) 22   Keith Greene, Storbritannien
Gino Munaron (Maserati) 14   Gino Munaron, Italien
Giorgio Scarlatti (Maserati) 8   Giorgio Scarlatti, Italien
Gould's Garage (Maserati) 14   Horace Gould, Storbritannien
High Efficiency Motors (Cooper-Climax) 14   Roy Salvadori, Storbritannien
Hoover Motor Express Inc (Epperly-Offenhauser)[1][2] 16   Jim McWithey, USA
J C Agajanian (Watson-Offenhauser)[1] 98   Lloyd Ruby, USA
J Ensley & S Murphy (Kuzma-Offenhauser)[1][2] 17   Duane Carter, USA
J S Donaldson (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 23   Dempsey Wilson, USA
JBW-Maserati 6, 20, 21, 25   Brian Naylor, Storbritannien
Jim Hall (Lotus-Climax) 24   Jim Hall, USA
Jim Robbins (Trevis-Offenhauser)[1] 18   Bud Tingelstad, USA
22   Eddie Johnson, USA
Jim Robbins (Watson-Offenhauser)[1] 97   Dick Rathmann, USA
Joe Hunt (Ewing-Offenhauser)[1][2] 76   Al Herman, USA
Joe Lubin (Maserati)[2] 20   Bob Drake, USA
John Zink (Watson-Offenhauser)[1] 28   Troy Ruttman, USA
Ken-Paul Inc (Watson-Offenhauser)[1][2] 4   Jim Rathmann, USA
Leader Cards Inc (Watson-Offenhauser)[1] 1   Rodger Ward, USA
65   Chuck Stevenson, USA
Leonard A Faas (Epperly-Offenhauser)[1][2] 27   Red Amick, USA
Lindsey Hopkins (Watson-Offenhauser)[1] 2   Tony Bettenhausen, USA
Lotus-Climax 4, 7, 10, 14, 16, 20, 22   Innes Ireland, Storbritannien
5, 16, 22, 24   Alan Stacey, Storbritannien
6, 8, 12, 14, 18, 24   Jim Clark, Storbritannien
9, 11, 18, 26   John Surtees, Storbritannien
22   Ron Flockhart, Storbritannien
46   Alberto Rodríguez Larreta, Argentina
Nasif Estéfano (Maserati) 10   Nasif Estéfano, Argentina
Norman C Demler (Epperly-Offenhauser)[1] 99   Paul Goldsmith, USA
Norman Hall (Kuzma-Offenhauser)[1][2] 39   Bill Homeier, USA
Pete Salemi (Watson-Offenhauser)[1] 9   Len Sutton, USA
Peter Schmidt (Meskowski-Offenhauser)[1] 44   Bob Veith, USA
Porsche 24   Edgar Barth, Tyskland
26   Hans Herrmann, Tyskland
R R C Walker (Cooper-Climax & Lotus-Climax) 5, 7, 12, 36, 38   Stirling Moss, Storbritannien
38   Maurice Trintignant, Frankrike
Racing Associates (Lesovsky-Offenhauser)[1] 3   Johnny Thomson, USA
Racing Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 73   Don Freeland, USA
Reg Parnell (Cooper-Climax) 6, 9, 12, 18, 38   Tony Brooks, Storbritannien
7, 8, 14, 34, 44   Olivier Gendebien, Belgien
8, 10, 15, 46   Henry Taylor, Storbritannien
8, 16, 36   Chris Bristow, Storbritannien
9   Phil Hill, USA
48   Bruce Halford, Storbritannien
Robert Bodle (Lotus-Climax) 26, 34   David Piper, Storbritannien
Roy McKay (Kurtis Kraft-Offenhauser)[1] 37   Gene Force, USA
Scarab 28   Richie Ginther, USA
46, 22, 30, 26, 23   Chuck Daigh, USA
48, 21, 28   Lance Reventlow, USA
Scuderia Centro Sud (Cooper-Maserati) 4   Roberto Bonomi, Argentina
6   Carlos Menditéguy, Argentina
16, 19, 30, 40   Masten Gregory, USA
17, 19, 42   Ian Burgess, Storbritannien
18, 38, 44   Maurice Trintignant, Frankrike
26   Wolfgang von Trips, Tyskland
32   Mario Araujo de Cabral, Portugal
34   Alfonso Thiele, Italien
36   Giorgio Scarlatti, Italien
Scuderia Colonia (Cooper-Climax) 12   Piero Drogo, Italien
Scuderia Eugenio Castellotti (Cooper-Castellotti) 2   Giulio Cabianca, Italien
4, 21, 30   Gino Munaron, Italien
30   Giorgio Scarlatti, Italien
Taylor-Crawley Racing Team (Lotus-Climax) 20   Mike Taylor, Storbritannien
Vanwall 14   Tony Brooks, Storbritannien
William P Forbes (Meskowski-Offenhauser)[1][2] 14   Bobby Grim, USA

Slutställning förare 1960Redigera

Slutställning konstruktörer 1960Redigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad] Deltog endast i Indianapolis 1960.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Stallet deltog endast i ett F1-lopp.

Externa länkarRedigera

SäsongerRedigera