Fogdö kyrka är en kyrkobyggnad i Vårfruberga-Härads församling (gamla Fogdö socken) i Södermanland, belägen ca 9 km nordväst om Strängnäs och som tillhör Strängnäs stift.

Fogdö kyrka
Kyrka
Fogdö kyrka
Fogdö kyrka
Land Sverige
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs stift
Församling Vårfruberga-Härads församling
Koordinater 59°25′24.49″N 16°53′51.26″Ö / 59.4234694°N 16.8975722°Ö / 59.4234694; 16.8975722
Invigd 1100-talet
Bebyggelse-
registret
21300000003394
Fogdö kyrka

HistorikRedigera

Under 1100-talet uppförs en kyrka med måtten 12 x 7,5 meter och med ett torn i väster. Under denna period kommer även nunnor hit, för att i anslutning till kyrkan leva ett klosterliknande liv. Kyrkan fungerade både som sockenkyrka och klosterkyrka under denna tid. Om detta vittnar en låg igensatt port i sydfasaden - "nunneporten".

Under 1200-talet utvidgas koret för att bättre kunna tjäna nunnekonventets korgudstjänst, Vid denna tid tycks en cistercienserskolad byggherre ha varit anlitad, vilket murarna vittnar om. Ganska snart kom dock nunnorna att lämna kyrkan för ett nybyggt kloster vid Mälarens strand:Vårfruberga kloster. Den renovering som påbörjas vid Fogdö kyrka kommer bara att omfatta koret, innan man alltså överger kyrkan och intilliggande klosterbyggnader i söder och flyttar ner till Kungsberg.

Kyrkan användes sedan enbart som sockenkyrka. Under 1300- och 1400-talen kommer Bergshammars och Hesselbyholms sätesgårdar att få betydelse för kyrkans vidare vård och försköning. Kyrkan förses med målningar, östfasad, valv och ett högre torn.

Under 1500-talet byggs en tornspira. Färgade glasrutor sätts upp i östfönstret med "det brutala" riksrådet Bengt Nilssons (Färla) vapen.

1600-talet byggs ett gravkor i söder åt familjen Posse på Bergshammar. Under denna tid tillkommer även en sakristia. Det är änkan Catharina Elisabeth Kurck som ligger bakom denna utvidgning.

Under 1800-talet förändras utseendet på gravkorets tak. Den nuvarande ingången tillkommer i tornet (1889).

År 2000 blev kyrkans fasad helt renoverad. Fönstren målades och ett nytt tak lades på. Det Sackska gravkoret återfick sin röda färg och tidigare hörn- och fönsterkedjor. Invändigt har koret rengjorts, liksom vapenhuset och torntrappan. Kyrkan har även återfått blinderingarna på den övre östgaveln. Det lilla Thörnflychtska gravkoret renoverades också utvändigt.

InventarierRedigera

OrglarRedigera

Manual
Gedackt 8'
Principal 4'
Flöjt 4'
Kvinta 3'
Oktava 2'
Trumpet 8'
Scharf III

Ursprunglig disposition:

Manual C-f³ Pedal C-g°
Borduna 16', B/D bihängd
Principal 8', B/D
Dubbelfleut 8', B/D
Fleut d'Amour 8' (fr. c°)
Fugara 8' (fr. c°)
Octava 4'
Fleut 4'
Qvinta 3' (eg. 2 2/3')
Octava 2'
Trompet 8', B/D
  • 1859: Reparation av Per Larsson Åkerman, Strängnäs.
  • 1936: Ombyggnad av firma Nils Hammarberg, Göteborg: Fasaden flyttas 1 meter bakåt och spelbordet flyttas till orgelhusets södra gavel. Sänkning av tonhöjden genom uppflyttning av vissa stämmor ett halvt tonsteg. (Arbetet utföres efter riktlinjer av Kyrkosångens vänners (KSV:s) orgelråd, kontaktman fil. dr. Bertil Wester, Stockholm.)
  • 1950: Bakom Gustaf Anderssons fasad gör firma Åkerman & Lund, Sundbyberg, en om- och tillbyggnad, varvid det gamla verket bibehålls på sin väderlåda som manualverk. Öververk och pedal tillbyggs och det hela pneumatiseras. Fristående spelbord med utökat manual- och pedalomfång. (Enligt förslag av musikdirektör Gösta Westblad, Botkyrka.)
  • Okänd tidpunkt: Nasard 2 2/3' flyttas upp en oktav till Kvinta 1 1/3' och Ters 1 3/5' på samma sätt till Ters 4/5'.

Nuvarande disposition:

Manual C-g³ Öververk C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Borduna 16', B (C-H) /D c°-g³) Fugara 8' Subbas 16' (1950) Öververk/manual
Principal 8' Flûte d'amour 8' Gedackt 8' (1950) Manual/Pedal
Dubbelflöjt 8' Principal 4' (1950) Koralbas 4' (1950) Öververk 16' /öververk
Oktava 4' Gemshorn 4' (1950) Öververk 4' /manual
Flöjt 4' Blockflöjt 2' (1950)
Kvinta 2 2/3' Kvinta 1 1/3' (1950) Tremulant
Oktava 2' Ters 4/5' (1950)
Mixtur III ch. (1950) 2 fria kombinationer
Trumpet 8' Crescendosvällare Registersvällare

Se ävenRedigera

Externa länkar och källorRedigera

Litteratur och källorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 276. Libris 2413220 
  2. ^ Fogdö (D, U) C:1 (1681-1750) Sida: 121-124