Flygande vinge
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Flygande vinge är ett flygplan som i stort sett bara är en enda vinge. Beroende på vingens storlek kan motor, kabin, lastutrymme med mera inrymmas i vingen eller i strömlinjeformade utbuktningar på densamma. Tack vare avsaknaden av stjärtparti och flygkropp har flygande vingar lågt luftmotstånd och därmed god bränsleekonomi. Dock tål de inte större förflyttningar av tyngdpunkten i längdled då de i allmänhet saknar stabiliteten hos ett plan med stjärt och stabilisator eller nosvinge.
De tyska bröderna Walter och Reimar Horten, och Gothaer Waggonfabrik AG i Gotha i tyska Thüringen utvecklade världens första jetdrivna flygande vinge – Horten Ho 229, ofta kallad Gotha Go 229 – som flög första gången 1945.
Även nordamerikanen Jack Northrop experimenterade med flygplan av denna typ. Utöver Gotha Go 229, kan nämnas flygplan som Northrops YB-35, YB-49 och mer sentida smygteknikflygplan som Northrop Grumman B-2 Spirit.