Flugsvampar (Amanita) är ett släkte av svampar med över 700 beskrivna arter[2] och förmodligen flera hundra till som är obeskrivna.[3] I släktet ingår många giftiga arter, däribland de dödliga vit flugsvamp och lömsk flugsvamp. Släktet innehåller dock några ätliga arter och många oätliga om inte direkt giftiga. Typart för släktet är röd flugsvamp (A. muscaria).
| Flugsvampar | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Agaricales |
| Familj | Amanitaceae |
| Släkte | Flugsvampar Amanita |
| Vetenskapligt namn | |
| § Amanita | |
| Auktor | Pers. 1794[1] |
| Undersläkten | |
| |
Släktet delas upp i två undersläkten, Amanita respektive Lepidella. Undersläktet Amanita delas sedan upp i sektionerna Amanita (egentliga flugsvampar), Vaginatae (kamskivlingar) och Caesareae. Lepidella delas upp i sektionerna Lepidella, Amidella, Phalloideae och Validae.
Flugsvamparna har i början av sin utveckling ett hylle, som hos många arter bildar en så kallad strumpa på foten (se bild på lömsk flugsvamp) och/eller så kallade hylleplättar på hatten (jämför bilden på röd flugsvamp). De gifter som arterna i släktet producerar är framförallt amatoxiner, främst amanitin. Flera arter tillverkar även ibotensyra och muskimol. Giftet muskarin har fått sitt namn efter den röda flugsvampen, men finns bara i mindre mängder i denna. Fallotoxin finns främst i lömsk flugsvamp, men även i mycket små mängder i rodnande flugsvamp.
Arter (urval)Redigera
- Brun flugsvamp (A. regalis)
- Brun kamskivling/brunstrimmig flugsvamp (A. fulva)
- Flockflugsvamp (A. strobiliformis)
- Grå kamskivling (A. vaginata)
- Gråfotad flugsvamp (A. excelsa)
- Gul flugsvamp (A. gemmata)
- Jättekamskivling/parkflugsvamp (A. ceciliae)
- Lömsk flugsvamp (A. phalloides)
- Mörkringad flugsvamp (A. porphyrea)
- Panterflugsvamp (A. pantherina)
- Rodnande flugsvamp (A. rubescens)
- Röd flugsvamp (A. muscaria)
- Spetsvårtig flugsvamp (A. solitaria)
- Vit flugsvamp (A. virosa)
- Vitgul flugsvamp (A. citrina)
- Gulbrämad flugsvamp (A. franchetii)
- Amanita arctica
- Amanita aurantiaca
- Amanita beckeri
- Amanita calyptroderma
- Amanita groenlandica
- Amanita inopinata
- Amanita karea
- Amanita magnivolvata
- Amanita mortenii
- Amanita mumura
- Amanita mutabilis
- Amanita nehuta
- Amanita nigrescens
- Amanita nothofagi
- Amanita olivaceogrisea
- Amanita pareparina
- Amanita pekeoides
- Amanita pumatona
- Amanita singeri
- Amanita taiepa
KällorRedigera
Tryckta källorRedigera
- Lohmeyer, Till R.; Künkele, Ute; Sahlin, Olle (2008). Svampar: [plockning och artbestämning : mer än 600 arter]. Bath: Parragon. sid. 61–67. Libris 10946068. ISBN 978-1-4075-2405-4 (inb.)
WebbkällorRedigera
- Tulloss, Rodham E.; Yang, Zhu-liang (10 oktober 2009). ”Studies in the Genus Amanita Pers. (Agaricales, Fungi)”. http://pluto.njcc.com/~ret/amanita/mainaman.html. Läst 12 februari 2010.
NoterRedigera
- ^ ”MycoBank, the fungal website: Amanita Pers. 1794” (på engelska). 1 januari 2000. http://www.mycobank.org/MycoTaxo.aspx?Link=T&Rec=17045. Läst 13 februari 2010.
- ^ ”Amanita | COL”. www.catalogueoflife.org. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/T7Z. Läst 12 december 2022.
- ^ Zhang, Ping; Tang, Li-Ping; Cai, Qing; Xu, Jian-Ping (2015-06-09). ”A review on the diversity, phylogeography and population genetics of Amanita mushrooms”. Mycology 6 (2): sid. 86–93. doi:. ISSN 2150-1203. PMID 30151317. PMC: 6106075. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6106075/. Läst 12 december 2022.