Öppna huvudmenyn

Fjäril'n vingad syns på Haga eller Om Haga är den 64:e sången i Carl Michael Bellmans samlingsverk Fredmans sånger utgivna 1791. Den har varit vanlig som allsång. Sången skrevs till en början som vädjobrev till Gustaf Mauritz Armfeldt, troligen i början av 1791, för att skaldens hustru Lovisa skulle få posten som åldfru vid Haga slott som höll på att uppföras, men omarbetades till utgåvan av sångerna, bland annat genom att två verser ströks och ersattes av en enda. Sången dedicerades om till herr kaptenen Kirstein som vid denna tid var skaldens hyresvärd på Klarabergsgatan.[1][2]

Fjäril'n vingad syns på Haga
OriginalspråkSvenska
TextförfattareCarl Michael Bellman
Musik, 1791

Texten är uppbyggd så att den skildrar hur våren anländer till Haga, med början i första strofen hos småkryp, via landskapet i stort med ängar, bäckar och skogar i den andra, och mytiska najader i Brunnsviken i den tredje, som skickar upp höga kaskader av vatten. I sista strofen möter diktens jag sin älskade i parken under åsyn av den milde konungen, som möjliggjort allt detta. Dikten blir alltså en hyllning till Gustav III, men på en tämligen abstrakt nivå.[3]

Innehåll

InspelningarRedigera

En tidig inspelning gjordes av Gustaf Adolf Lund i Stockholm 1904.[4] Visan har också spelats in på engelska, av William Clausson som "On a Summer's Day in Haga".[5] samt av Martin Best som "Haga" 1995[6] och av Bengt Hallberg trio som "Haga Butterfly" 1992.[7] Johanna Grüssner och Mika Pohjola gjorde en inspelning i potpurri med "Glimmande nymf" på sitt visalbum Nu blir sommar år 2006.[8]

I Zecchino d'Oro år 2005 fanns den med under den italienska titeln "Il mio cuore è un gran pallone".[9]

KällorRedigera

Externa länkarRedigera

Texten till Fjäriln vingad syns på Haga finns på Wikisource.