Fjällbacka

tätort i Tanums kommun, Sverige

Fjällbacka är en tätort i Tanums kommun, i Bohuslän, Västra Götalands län.

Fjällbacka
Tätort
Fjällbacka i augusti 2008
Fjällbacka i augusti 2008
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Tanums kommun
Distrikt Fjällbacka distrikt
Koordinater 58°35′49″N 11°17′12″Ö / 58.59694°N 11.28667°Ö / 58.59694; 11.28667
Area 180 hektar (2020)[1]
Folkmängd 819 (2020)[1]
Befolkningstäthet 4,6 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Fjällbacka
Tätortskod T4344[2]
Beb.områdeskod 1435TB101 (1960–)[3]
Geonames 2714737
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Fjällbacka
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Den första sillfångsten utanför Fjällbacka 1877. Teckning av Jacob Hägg i Ny Illustrerad Tidning.
Minnesstaty av Ingrid Bergman i Fjällbacka.

Mitt i Fjällbacka ligger det 74 meter höga Vetteberget. Genom berget går Kungsklyftan, tidigare kallad Ramneklovan (Korpklyftan). Klyftan fick sitt namn efter att Oscar II år 1886 besökte Fjällbacka. Det gamla Fjällbacka vänder sig, som många andra bohuslänska kustsamhällen, hukande nedanför bergen mot havet. Det nya Fjällbacka ligger på åkrarna in mot land och uppe på bergen. Utanför kusten ligger Fjällbacka skärgård och allra längst ut i väster ligger Väderöarna. I Fjällbacka ligger Sjöräddningssällskapets Räddningsstation Fjällbacka.

Historia redigera

Fjällbacka omnämns första gången 1617 som Fieldbacke. Namnet innehåller fjäll i betydelsen högt (brant) berg, det vill säga Vetteberget. Efterledet är en form av backe.

Under de följande seklen växte fiskeläget i samband med sillperioder. År 1742 besökte Pehr Kalm Fjällbacka och nertecknade då berättelsen om Gudmundsskäret, som ligger strax väster om Fjällbacka. Sillsalterier och trankokerier växte upp i området. Ackumulerade förmögenheter från fiske och fiskfrakter under sillperioderna gjorde att rederiverksamheten växte under andra halvan av 1800-talet. På 1840-talet omnämns Fjällbacka som ett av Bohuslän livligaste fiskelägen. På 1860-talet fanns ett 50-tal skutskeppare, ca 20 medelstora fraktfartyg, 165 lotsar och sjömän samt drygt 100 fiskare i samhället.

Den 12 maj 1928 vid 18-tiden uppstod en stor brand i Fjällbacka, och 22 boningshus ödelades och värden för 300 000 kronor gick till spillo samt 78 personer blev hemlösa. Genom dynamitsprängningar som röjde en brandgata lyckades man begränsa elden. Brandmän från Grebbestad, Strömstad och Uddevalla deltog i släckningsarbetet.[4] Området från och med nuvarande Brandparken och fram till gamla telegrafstationen mer eller mindre utplånades. Brandkåren hade stora problem att komma till eldplatsen från söder. Som ett resultat av detta beslutades att bygga en ringväg runt Vetteberget. Vägen heter idag Föreningsgatan.

Fjällbacka var och är belägen i Kville socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kville landskommun. I denna inrättades för orten 28 juli 1888 Fjällbacka municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1964.

I Fjällbacka fanns förr ett gästgiveri.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Fjällbacka 1900–2020[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
714
1960
  
568
1965
  
556
1970
  
606
1975
  
643
1980
  
691
1990
  
911 96
1995
  
927 98
2000
  
806 98
2005
  
812 99
2010
  
859 105
2015
  
850 167
2020
  
819 180

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Näringsliv redigera

På 1840-talet grundade sjökaptenen och salteriägaren Gustav Andersson ett nytt sätt att lägga in skarpsillen under namnet ”Fjellbacka-ansjovis”. Ansjovisreceptet vann stora framgångar runt om i världen 1860–1880 på diverse utställningar och placerade Fjällbacka på den kulinariska kartan. Ända in på 1960-talet fanns tillverkning av sillkonserver i Fjällbacka. Detta skedde från 1922 på Dorthés konservfabrik och senare även på Richters fabrik med varumärket Överste Sill. Fabriken eldhärjades ca 1965 men återuppbyggdes. Fjällbacka är en av de äldsta orterna för sommarturism på Västkusten. Turismen är i dag tillsammans med plastindustri (Tetra Pak, fd Järund Inventing) och lokalt hantverk de största näringarna.

Handel redigera

Fjällbacka har en Coopbutik. Tidigare fanns även Icabutiken Eva's, men den stängde 2004.[7] Ica-butiken revs hösten 2023 för att göra plats åt bostäder.[8]

Coopbutiken har sitt ursprung i en lokal konsumentförening. Fjällbacka konsumtionsförening startade den 1 maj 1920.[9] Verksamheten har eventuellt längre anor. År 1935 flyttade den till ett eget hus.[10] År 1960 uppgick den lokala föreningen i Kungshamns konsumtionsförening.[11][12] Denna förening uppgick i sin tur i Konsum Bohuslän under 1962. År 1978 flyttade butiken åter till en större lokal som därefter byggts ut ytterligare.[10]

Fjällbacka i kulturen redigera

Skådespelerskan Ingrid Bergman besökte ofta Fjällbacka och bodde från 1958 i många somrar på Dannholmen i yttersta skärgården väster om Fjällbacka. Efter hennes död 1982 spreds hennes aska i havet kring ön. En staty har rests på torget. För att hedra hennes minne döptes torget om till Ingrid Bergmans torg.

I början av 70-talet spelades TV-serien Ett köpmanshus i skärgården in i Fjällbacka.[13]

Några scener ur filmen Ronja Rövardotter är inspelade i Kungsklyftan/Ramneklovan. I filmen kallas den för Vargklämman.[14][15] [a]

Camilla Läckbergs deckare utspelar sig i Fjällbacka, där författaren är uppväxt. På Stensholmen i Fjällbacka skärgård ligger den tyske författaren Johann Wilhelm Kinau (alias Gorch Fock) begravd på en krigskyrkogård som är från perioden första världskriget.

Se även redigera

Kommentarer redigera

  1. ^ Vargklämman ska inte blandas ihop med filmens Helvetesgapet, där scenerna spelades in på annan plats. I verkligen är "gapet" endast 2,5 meter djupt, men genom effektfilmning ser det större ut.[16]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 5 mars 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 29:e årgången [2 oktober 1927–30 september 1928], D F Bonnier, Göteborg 1928, s. 540
  5. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  6. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  7. ^ Eva Livs - ett livs verk, Fjällbackabladet, nr. 97, december 2004
  8. ^ ... och nu går Eva's i himlen in..., Fjällbackabladet, nr. 135, vintern 2023-2024
  9. ^ Kooperativ verksamhet i Sverige åren 1920-1922, Sveriges Officiella Statistik, Stockholm, 1925
  10. ^ [a b] Hundra år med Konsum. Minst., Fjällbackabladet, nr. 134, sommaren 2023
  11. ^ Kungörelser, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 16 augusti 1960
  12. ^ Kungörelser, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 30 mars 1961
  13. ^ http://fjallbacka.com/om-fjallbacka/kultur/ovrigt/ett-kopmanshus-i-skargarden/
  14. ^ ”Vetteberget / Kungsklyftan, Fjällbacka”. vastsverige.com. Arkiverad från originalet den 18 september 2016. https://web.archive.org/web/20160918095054/http://www.vastsverige.com/tanum/b/49917/Vetteberget-Kungsklyftan-Fjallbacka. Läst 29 maj 2017. 
  15. ^ Gustafson, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi. sid. 275. https://books.google.se/books?id=u5KpCgAAQBAJ&pg=PT275. Läst 29 maj 2017 
  16. ^ ”Ronja Rövardotter”. astridlindgren.com. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613043201/http://www.astridlindgren.com/en/node/454. Läst 29 maj 2017. 

Vidare läsning redigera

  • Johnsson, Rune; Sandmark, Björn (2006). Minnen från Fjällbacka skärgård. Sävedalen: Warne. Libris 10157105. ISBN 91-86425-92-7 
  • Med hjärtliga hälsningar från Fjällbacka : 168 brev- och vykort berättar om samhällets förändring, från det första brevkortet stämplat 1901 till och med år 1959, 100 år efter öppnadet av Fjällbackas första postkontor. Fjällbacka: Signatur Torevi. 2009. Libris 11588530. ISBN 978-91-978206-0-8 (inb.) 
  • Olsson, Allan (1995). ”Fjällbacka och Hamburgsund som sjöfartssamhällen.”. Sjömän, fartyg och samhälle / redaktör: Ragnar Olsson. D. 1 / Edmond Bäck ... ([Uddevalla] : [A. Olsson], 1995): sid. 217-248 : ill..  Libris 2170166
  • Rudberg, Inger (2012). De levde på Fjällbacka strand : bilder och berättelser från Fjällbacka, Mörhult och öarna. Fjällbacka: Westerbergs förlag. Libris 13484128. ISBN 978-91-980216-0-8 
  • Lundberg, Lasse (text) och Rylander, Harald (foto) (2012). Boken om Fjällbacka. Warne förlag.

Skönlitterära skildringar redigera

  • Angered-Strandberg, Hilma (1886). I dur och moll: smärre dikter. Göteborg. Libris 1506654 
  • Rogberg, Martin (1932). Dam med citroner. Stockholm: Gebers. Libris 8219159
  • Angered-Strandberg, Hilma (1887). Västerut: skisser och noveller. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1626599 

Externa länkar redigera