Öppna huvudmenyn

Fittja är en del av Stockholms tätort och en kommundel i norra Botkyrka kommun vid gränsen till Stockholms kommun. Fittja var till och med 1970 en fristående tätort.

Fittja
del av Stockholms tätort
kommundel
Fittjas 1970-talsbebyggelse
Fittjas 1970-talsbebyggelse
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Botkyrka kommun
Distrikt Botkyrka distrikt
Koordinater 59°14′53″N 17°51′36″Ö / 59.24806°N 17.86000°Ö / 59.24806; 17.86000
Folkmängd 7 727 (2016)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod TX002
GeoNames 6620897
Fittjas läge i Stockholms län
Red pog.svg
Fittjas läge i Stockholms län
För andra betydelser, se Fittja (olika betydelser).
Fittja bro 2010
Fittja centrum, 2010
Viadukt mot Alby
Perrongen på stationen

Ortnamnet (1299 In Fitiu) innehåller ett i vissa dialekter ännu levande ord fit, fitj, fittja 'strandäng'.

HistoriaRedigera

Området Fittja tillhörde tidigt kyrkan. I samband med reformationen övergick egendomarna till kronan och brukarna blev kronobönder. 1600-talet var en händelserik period då den nya vägsträckningen till Stockholm drogs via Fittja. Det var under den tiden som gästgivargården på näset mellan Albysjön och Mälaren öppnades.

Idag är den gamla gästgivargården säte för Mångkulturellt centrum och gatunamnen vittnar om svunnen tid. Fittja blev också en centralplats för "den civila förvaltningen" och rättsväsendet. I en av flyglarna till Fittja gård hölls ting från slutet av 1600-talet – det största utrymmet i byggnaden fungerade som domstol under många decennier. Idag finns här verksamheten för Mångkulturellt Centrum.

Under de första åren av 1970-talet byggdes området ut med främst hyreshus med ett centrum och en tunnelbanestation.[1]

Utsatt områdeRedigera

I polisens lista över utsatta områden 2015 klassificerades Fittja som ett riskområde, som inte uppfyllde alla kriterier för att placeras i nästa kategori, särskilt utsatta områden.[2]

I 2017 års lista flyttades Fittja till kategorin särskilt utsatt område samt även i 2019 års lista.[3][4]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Fittja 1950–1975[5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
509
1960
  
791 148
1965
  
2 403 148
1970
  
2 195
Anm.: Sammanvuxen med Stockholm 1975

DemografiRedigera

Folkmängden uppgår till 7 697 personer och andelen invånare som är utrikes födda är cirka 65,6 procent respektive 91,9 procent med utländsk bakgrund (2017).[8]

Fittja centrumRedigera

Fittjas centrumanläggning inryms i ett stort byggnadskomplex som uppfördes på 1970-talet samtidigt med den övriga bebyggelsen. På 1990-talet genomfördes en större ombyggnad av centrumet. Här finns butiker samt biblioteket. Inom gångavstånd finns vårdcentral, apotek och två livsmedelsbutiker. [9]

I Fittja centrum pågår knarklangning av cannabis och vid Expressens reportage om fenomenet år 2019 omringades journalisterna och hotades. Knarklangarna använder barn ner till 12 års ålder som utkikar för att varna när polisen närmar sig.[10]

TunnelbanestationenRedigera

Station Fittja trafikeras av T-bana linje 13 (röda linjen) och togs i bruk den 1 oktober 1972. Avståndet från station Slussen är 17,5 kilometer. Det är en utomhusstation belägen vid Fittja centrum bestående av en plattform utomhus. Den har en biljetthall.

Konstnärlig utsmyckning: Den knutna revolvern av Carl Fredrik Reuterswärd, 1998. Carl Fredrik Reuterswärds skulptur ”Den knutna revolvern” finns på Fittjas tunnelbanestation.

SevärdheterRedigera

Fittja broRedigera

Huvudartikel: Fittjanäset

Fittja bro över Fittjanäset blev på 1600-talet den nya landsvägen söderifrån mot Stockholm. Här har sockengränsen, och nuvarande kommungränsen, mellan Botkyrka och Huddinge sedan länge gått. Huvudtrafiken till och från Stockholm gick via Fittja bro fram till 1950-talet då den nya Södertäljevägen (del av nuvarande motorvägen E4) byggdes.

Fittja gård och värdshusRedigera

Huvudartikel: Fittja gård

1600-talet var Fittjas blomstringstid, mycket tack vare den nya landsvägen (Södertäljevägen och senare Riksettan) från Stockholm söderut. År 1663 fick rådman Gustav Mattsson ett kungligt privilegium att inrätta en "god krog" för de resandets fromma. Värdshusets ägare skulle ta hand om de resande, ordna med hästbyte och postbefordran. Bland resenärer som har övernattat i Fittja värdshus eller som har väntat på skjuts, finns till exempel Karl XII, Oscar I och Carl von Linné. Skalderna Johan Reinius och Carl Michael Bellman är några av resenärerna som skildrat krögarrörelsen på Fittja värdshus.

Idag är den gamla gästgivargården säte för Mångkulturellt centrum [11]. Mångkulturellt centrum grundades 1987 och samarbetar med Södertörns högskola, Stockholms universitet och Nordiska museet. Här bedrivs forskning, dokumentation, utbildning och utställningar.

JättegrytorRedigera

Flera jättegrytor finns vid Albysjön vid Fittja. De bildades troligen när inlandsisens smältvatten forsade fram här för över 10 000 år sedan. Stenar kunde med det forsande vattnets hjälp svarva ut håligheter i bergen. I forna tider menade man att håligheterna fungerat som kokkärl åt jättarna.

TegelbrukRedigera

Huvudartikel: Fittja tegelbruk

En annan omfattande verksamhet var tegelindustrin. Både Slagsta och Fittja hade tegelbruk (se Slagsta tegelbruk och Fittja tegelbruk). Ett av de äldsta tegelbruken i Mälardalen var Slagsta tegelbruk, omnämnd redan 1664 och nedlagd 1915. Fittja tegelbruk som hörde till Fittja gård anlades på 1860-talet och låg ungefär där stormarknaden OBS! Fittja öppnade sina portar 1980. Fittja tegelbruk hörde efter 1915 till Mälardalens tegelbruk och lades ner 1964. Tegelbrukssvägen, Tegelbruksbacken och kvarteret Tegelbruket påminner om den tidigare verksamheten.[12]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927082348/http://www.botkyrka.se/omkommunen/kommundelar/fittja/1071.html. Läst 19 maj 2007. 
  2. ^ ”Utsatta områden - sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 1 december 2015. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-och-oonskade-handelser.pdf. 
  3. ^ Mannheimer, Edgar (7 oktober 2017). ”Sveriges utsatta områden” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-utsatta-omraden. Läst 1 september 2019. 
  4. ^ ”Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten 2019-06-03 Kriminell påverkan i lokalsamhället - En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 3 juni 2019. sid. 4, 7. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/kriminell-paverkan-i-lokalsamhallet.pdf. Läst 3 juni 2019. 
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 3 januari 2011. 
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  7. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 8 
  8. ^ ”FITTJA - OMRÅDESFAKTA” (PDF). http://botkyrka.statistikportal.se/omradesfakta/pdf/BOKD3_sve.pdf. Läst 1 september 2019. 
  9. ^ Botkyrkabyggen om Fittja centrum
  10. ^ ”Var tredje gängmedlem i Stockholm dömd på ett år: ”Borde vara fler”” (på sv). www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/krim/var-tredje-gangmedlem-domd-pa-ett-ar-borde-vara-fler/. Läst 1 september 2019. 
  11. ^ http://www.mkc.botkyrka.se Arkiverad 17 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Borkyrka kommun: Fittja / Tegelbruket. Arkiverad 13 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera

  • Fittja i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  • Fittja i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  •   Wikimedia Commons har media som rör Fittja.