Fiskebäckskils kyrka

kyrkobyggnad i Lysekils kommun

Fiskebäckskils kyrka är en kyrkobyggnad belägen i Fiskebäckskil, Lysekils kommun. Sedan 2023 tillhör kyrkan Lysekils södra församling (tidigare Skaftö församling) i Göteborgs stift.[1]

Fiskebäckskils kyrka
Kyrka
Fiskebäckskils kyrka i juli 2015.
Fiskebäckskils kyrka i juli 2015.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götaland
Stift Göteborgs stift
Församling Lysekils södra församling
Koordinater 58°14′41.05″N 11°27′34.24″Ö / 58.2447361°N 11.4595111°Ö / 58.2447361; 11.4595111
Invigd 1772
Bebyggelse‐
registret
21300000002781
Kyrkan sedd från Sälvik 1862.
Kyrkan sedd från Sälvik 1862.
Kyrkan sedd från Sälvik 1862.
Webbplats: https://www.svenskakyrkan.se/platser/22905-lysekils-sodra-forsamling-fiskebackskils-kyrka

Kyrkobyggnaden

redigera

Nuvarande träkyrka är orienterad i öst-västlig riktning och ligger i en sydslänt. Norra sidan ligger nära marknivå medan södra sidan vilar på en hög grundmur. Kyrkan uppfördes 1772 och ersatte en rödmålad träkyrka med torvtak uppförd i slutet av 1500-talet. Enligt uppgift låg den ett tiotal meter längre ner i slänten. Eftersom den gamla kyrkan bedömdes vara för liten och ständigt var i behov av reparationer lät man bygga en ny. Vid början av 1900-talet räckte inte heller nuvarande kyrka till så år 1913 man lät förlänga den genom att förskjuta koret åt öster. Samtidigt byggde man till en sakristia åt öster och höjde kyrktornet. För ritningarna stod arkitekten Charles Lindholm.

Dekorationsmålningar

redigera

Kyrkans trätunnvalvstak och väggar har målningar utförda 1783 av Joachim Gotthard Reimers. Man tror att brädor från den äldre kyrkan har återanvänts, då underliggande målningar lyser fram, vilka kan ha varit utförda av Jonas Ahlstedt 1742. Helvetesskildringen över västläktaren målades över omkring 1870. Då koret byggdes ut 1913 fick man komplettera målningarna. Takets motiv består av är änglahuvuden, himmel och ornament över koret samt av himmel och helvete över långhuset. På träväggarna avbildas bibliska scener, gammaltestamentliga utefter sydsidan och huvudsakligen nytestamentliga utmed den norra: Moses vid busken, Jakobs stege, braham och änglarna, kopparormen, Rebecka vid brunnen, Kristi födelse, dop, Getsemane, Golgata, Kristi förklaring och Noas ark. Under läktaren avbildas ett kustlandskap, träd, berg, får och båtar. Över koringången finns Gustav III:s namnskiffer. Bjälkar och lisener är marmorerade och har blomstermålningar.[2]

Inventarier

redigera
  • Den enda klockan är gjuten 1535 och troligen importerad från Nederländerna. Den har ett skriftband runt halsen med en inskrift på latin som i svensk tolkning lyder: I Herrans år 1535 blev jag, Anna, gjuten av Jacop Wahgevens.[3]


Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Gedakt 8' Rörflöjt 8' Subbas 16' I/P
Principal 4' Spetsgamba 8' Principal 8' II/P
Spetsflöjt 4' Gedaktflöjt 4' Koralbas 4' II/I
Gemshorn 2' Principal 2'
Mixtur 3 chor Kvinta 1 1/3'
Crescendosvällare

Kyrkogård

redigera

På kyrkogården ligger konstnären Carl Wilhelmson begraven.

Referenser

redigera
  1. ^ ”Göteborgs stift”. Arkiverad från originalet den 31 december 2022. https://web.archive.org/web/20221231171441/https://www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift/forsamlingar-pastorat-och-kontrakt. Läst 31 december 2022. 
  2. ^ Det efterreformatoriska dekorativa kyrkomåleriet på 1600- och 1700-talen i Sverige, Del 1, Göteborgs stads konst- och målarembete och dess verksamhetsområde. Göteborg. 1947. sid. 210. Libris 412016 
  3. ^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 274. Libris 487090 
  4. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 242. Libris 2413220 
  5. ^ Carlsson, Sten L (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlsson. sid. 245, 295. Libris 7604068. ISBN 91-7114-046-8 

Externa länkar

redigera