Fil:Gustaf I SP001.jpg

Svenska: Gustav Vasa. Porträttet är, som vi nedan skola se, ej det

enda, ej ens det enda målade. Men det är ej heller något originalporträtt. Af åtskilliga skäl måste det antagas vara måladt något senare än hvad årtalet angifver, men då kopieradt efter ett original från 1542, som möjligen varit utfördt i mindre format. Vi erinra oss att 1548 funnos å Gripsholm 2 porträtt af konungen. Möjligen var det ena af dem förebilden. Reproduktionen kunde kanske förskrifva sig från drottning Gunillas tid, hvilken 1588—1590 uppförde Bråborg. En efterbildning, men i hel figur med alltså tillkomponerad undre del, utfördes redan på 1600-talets midt och intager sedan denna tid allt fortfarande hedersplatsen i kungssalen på Gripsholms slott. Äfven denna bär årtalet 1542. I förbigående må slutligen nämnas, att det är Upsalabilden, som finnes återgifven å baksidan af Riksbankens nu gällande 5-kronesedlar.

Om upphofsmannen till denna typ veta vi ingenting med säkerhet. Konungen skrifver 1541, i ett bref till Olaus Petri angående sin krönika, om “wår målare“. Möjligen är denne den “Gasper Konstmålare“, som just 1541 inkallades från Holland, men som ej tycks hafva dröjt här någon längre tid och ej heller sedermera omtalas. Konungen står under dessa år i en ganska liflig förbindelse med utlandet. Christophe Richer besöker såsom konung Frans I:s sändebud två gånger Sverige och öfverlämnar 1543 vid Vreta kloster å sin herres vägnar till den svenske regenten S:t Mikaelsordens insignier. En svensk ambassad hade året förut besökt Frankrike. Härjämte ägde en skriftlig beröring rum mellan konungen och en af samtidens mest framstående nederländske konstnärer, den i Utrecht bosatte målaren Jan van Scorel (1495—1562). Konungen hade från denne erhållit en Mariabild och skickade just 1542 till honom åtskilliga gengåfvor: en ring, en mårdskinnspels, en släde med tillbehör samt — en ofantlig ost om 200 skålpund. Har Casper konstmålares korta besök här stått i något samband med Mariabilden, porträttet och brefväxlingen?