Fet-Mats

gruvdräng som förolyckades i Falu gruva

Fet-Mats, Mats Israelsson, var en gruvdräng som 1677 förolyckades i Falu gruva i Falun, i schaktet Mårdskinnsfallet, och vars lik återfanns förvånansvärt välbevarat den 2 december 1719.[1] Då kroppen visades upp kände en kvinna vid namn Margareta Olsdotter igen den som sin trolovade som försvunnit i mars 1677, drygt fyrtio år tidigare. Fet-Mats hade bevarats av den naturligt förekommande kopparvitriolen i gruvan.

Fet-Mats grav, texten lyder: Åt minne av gruvdrängen Mats Israelsson vilken omkom under arbete i Falu gruva 1677.

BiografiRedigera

Han föddes i Svärdsjö och Boda by som den yngste sonen till Israel Kelsson. Fadern dog under Mats barnaår och den äldste brodern fick ansvara för familjen.

Kroppen återfinnsRedigera

Den 2 december 1719 upptäckte gruvarbetare en död man i det vattenfyllda schaktet Mårdskinnsfallet, i en del av gruvan som inte använts på länge. Den döde mannens båda ben var avslagna[1], men varken kläder, händer eller ansikte visade tecken på föruttnelse, vilket fick det att framstå som att han nyligen omkommit; detta var ett mysterium eftersom ingen person saknades.[2] När kroppen togs upp till marknivå började den att torka och blev enligt en samtidsskildring "hård som trä".[1] Enligt andra hade kroppen snarare förvandlats till sten, vilket gav upphov till epitetet den förstenade gruvdrängen.[1]

Kroppen visas uppRedigera

Kroppen kom att förevisas för allmänheten och kom att bli en sevärdhet.[1]

Fet-Mats begravdes, med stor pompa och ståt, under golvet i Stora Kopparbergs kyrka. 1816 flyttades hans kvarlevor till kyrkogården. Några år senare flyttades han återigen. 1862 tog man upp honom och lade kvarlevorna i en liten trälåda som sedan ställdes upp på vinden i kyrkan och glömdes bort.[källa behövs]

Fet-Mats i litteraturenRedigera

Fet-Mats öde var ett populärt motiv under den tyska romantiken. Det gav bland annat inspiration till verk av Achim von Arnim, Johann Peter Hebel och E.T.A. Hoffmann, som skrev novellen "Bergverket i Falun".

LitteraturRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d e] Bo G Jansson (2010). ”Fet-Mats – Den förstenade gruvdrängen i sakprosa och som inspirationskälla till dikt och konst från 1719 till 2010”. Högskolan Dalarna. Världsarvets Världar. Studier # 1. Arkiverad från originalet den 5 december 2019. https://web.archive.org/web/20191205095247/http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:520709/FULLTEXT01.pdf. Läst 5 december 2019. 
  2. ^ Engström, Björn (2010). Daniel Westlings anor från Svartnäs – Med kulturhistoriska utblickar i byar och miljöer under 700 år. Björn Engström. ISBN 978-91-633-6885-1 

Vidare läsningRedigera