Ferenc (Franz) Széchényi av Sárvár-Felsővidék, född den 29 april 1754, död den 13 december 1820, var en ungersk greve och patriot, far till István Széchenyi.

Ferenc Széchenyi
Född28 april 1754[1][2] ​eller ​29 april 1754[3][4]
Fertőszéplak, Ungern
Död13 december 1820[2][4]
Wien
Medborgare iUngern
Utbildad vidTheresianum
SysselsättningPolitiker[5]
Befattning
Lord-lieutenant of Tolna County (1785–1786)[6]
Landshövding i Ungern, Baranyas lordlöjtnant (1785–1786)[7]
Lord-lieutenant of Zala County (1798–1811)
Lord-lieutenant of Vas County (1807–1811)[7]
Politiskt parti
politiker innan partibildningars uppkomst
MakaJulianna Festetics
BarnLájos Széchényi von Sávár und Felsővidék (f. 1781)[8]
Franziska Batthyány (f. 1783)
Paul von Széchényi (f. 1789)
Sophie Gräfin Zichy-Vásonykeő (f. 1790)
István Széchenyi (f. 1791)
FöräldrarZsigmond Széchény[8]
Maria, Gräfin Cziráky de Czirák et Dénesfalva[8]
Utmärkelser
Riddare av Gyllene skinnets orden (1808)[3]
Redigera Wikidata

Trots att han tillhörde en familj inom den ungerska högadeln, som traditionellt var lojal gentemot huset Habsburg, var Ferenc Széchényi en upplysningsman och föregångare till reformeran.

Katalog över Ferenc Széchényis böcker, tryckt 1799.

Han donerade 1802 sina synnerligen omfattande samlingar till Ungerska nationalmuseet. Hans 13 000 tryckta skrifter och 1 200 handskrifter bildade den ursprungliga kärnan i det som till hans ära kallas Széchényi-nationalbiblioteket.

Exlibris för Ferenc Széchényi.

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ läs online, mek.oszk.hu .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Ferenc Széchényi, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Széchenyi, Franz Graf, vol. 41, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 246.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, Graf Ferenc Széchényi de Sárvár-Felsövidék, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Zoltán Fallenbüchl, Zoltán Fallenbüchl, Die Obergespane ungarns, Argumentum Kiadó (Hungary), 1994, s. 101, läst: 11 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Baranya vármegye főispánjai (1688–1950), 2007, s. 153, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]