Ferdinand de Marsin
Ferdinand de Marsin, född 1656, död 1706, greve av Marchin och tysk-romersk riksgreve, var en vallonsk militär i fransk tjänst. Han blev marskalk av Frankrike 1703.
| Ferdinand de Marsin | ||
|---|---|---|
| ||
| Byst i slottet i Versailles | ||
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1703 | |
| Yrke | Militär | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Frankrike
| |
| Land |  Furstbiskopdömet Liège
| |
| Tjänstetid | 1673-1706 | |
| Slag/krig | Pfalziska tronföljdskriget Spanska tronföljdskriget | |
| Utmärkelser | Riddare av Helgeandsorden Riddare av Sankt Ludvigsorden | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 10 februari 1656 Liège | |
| Död | 9 september 1706 Turin | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | de Marsin | |
Militära karriär redigera
Ferdinand de Marsins far var generallöjtnant i spansk tjänst. Vid faderns död 1673 gick han i fransk tjänst som kapten för ett kompani från Flandern. Han blev brigadjär 1688 och sårades i slaget vid Fleurus (1690). Som generalmajor stred han i Flandern under augsburgska tronföljdskriget. Generallöjtnant och generalinspektör för kavalleriet 1695, fransk ambassadör vid det spanska hovet 1701-1702. Deltog sedan i slaget vid Luzzara 1702, där han vann stora framgångar. Efter erövringen av Speyer 1703 upphöjdes han till marskalk av Frankrike. Blev tillsammans med hertigen av Tallard besegrad i slaget vid Blenheim 1704, där hans trupper täckte reträtten. Förde sedan befälet i Alsace innan han sändes till Piemonte där han ledde den franska arméns operationer under Filip II av Orléans nominella befäl. I slaget vid Turin 1706 blev han svårt sårad och tillfångatagen och dog snart av sina sår.
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia.