Fattigdom

tillstånd av avsaknad av materiella föremål eller pengar
(Omdirigerad från Fattig)
Uppslagsordet ”Armod” leder hit. För andra betydelser, se Armod (olika betydelser).
Ett exempel på urbanfattigdom i ett slumområde i Jakarta i Indonesien.

Fattigdom eller armod är avsaknad av eller knapphet i resurser för en individ, grupp eller nation. Begreppet kan vara absolut eller relativt. Motsatsen till fattigdom är rikedom eller förmögenhet. Oftast avses ekonomisk eller monetär fattigdom, alltså låga eller icke-existerande inkomster eller ekonomiska tillgångar. Begreppet fattigdom används dock även för avsaknad av livsmöjligheter, då ofta som ett resultat av brist på kulturellt kapital, formell utbildning, kulturellt sanktionerad allmänbildning och i sammanhang såsom andlig fattigdom. Fattiga människor är inte sällan också hemlösa.

Skillnaden mellan absolut och relativ fattigdomRedigera

 
Enligt Världsbanken har andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom, i absoluta termer mer än halverats sedan 1980-talet.

En vanlig indelning av fattigdom är i absolut och relativ fattigdom.

Absolut fattigdom avser inkomster eller tillgångar under en viss bestämd, men godtycklig, alltså uppskattad och eller påhittad nivå. En vanlig sådan definition som används av bland annat FN är en dagsinkomst understigande 1.90 dollar.

Relativ fattigdom ser till skillnaderna mellan olika grupper eller genomsnittsindivider i ett samhälle. Genom att använda begreppet relativ fattigdom blir det lättare att uppskatta den fattigdom som inte direkt berör en svältgräns, men även hur fattigdomen i ett samhälle utvecklas; trots att medborgarnas absoluta fattigdom minskar, kan den relativa fattigdomen öka, genom exempelvis större löneskillnader något som kan mätas genom en jämförelse mellan olika inkomstgrupper.[1]

Att mäta på det här viset säger mer om den faktiska köpkraften, alltså vad som går att köpa för pengarna.

I fallet att löneskillnader ökar, vilket kan vara en följd av politiska beslut då urholkas köpkraften för de fattigare människorna i samhället genom att mängden fiat("pengar") i ekonomin ökar.[2] Därför blir mängden lön de fattigare personerna har inte värd lika mycket även om den kan ha "ökat" i absoluta tal.[2]

Det finns olika typer av dessa uppdelningar. Samhällsklass är det klassiska viset att göra uppdelningen. Exempelvis då i Arbetarklass och överklass.

Men andra nya fenomen har tagit vid i takt med accelerande kapitalackumulation.

Ett exempel på en politisk rörelse som adresserat fenomenet är Occupy wall street. De demonstrerande människorna pekade ut hur top 1% av de rikaste människorna i världen som exempelvis Jeff Bezos, Bill Gates och Warren Buffet med flera har opropertionerligt mycket kapital och därigenom opropertionerligt mycket politisk och ekonomisk makt samt oligopol på tillgången till produktionsmedel, i kontrast till de 99%en som den absoluta majoriteten av människor idag är en del av.[3]

I religiösa sammanhang förekommer begreppet fattigdomslöfte som munkar och nunnor avger när de går i kloster. Det innebär ett avståndstagande från såväl stora delar personligt ägande som privategendom, det vill säga alla ägodelar i klostret tillhör gruppen, inte individen.

Fattigdom i EURedigera

EU definierar allvarlig materiell fattigdom som att inte ha råd med en viss levnadsstandard. Den är fattig som inte kan betala för minst fyra av följande poster:[4]

  • oförutsedda utgifter
  • en veckas semester per år
  • en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag
  • tillräcklig uppvärmning av bostaden
  • kapitalvaror som tvättmaskin, färg‑TV, telefon eller bil
  • skulder (hypotekslån eller hyra, räkningar, avbetalningsköp eller återbetalning av lån)

Fattigdom i SverigeRedigera

Det finns ingen officiell definition av fattigdom i Sverige. Olika definitioner används, beroende på avsändare och syfte. Det så kallade existensminimum används som gräns för när man är berättigad till försörjningsstöd, i dagligt tal kallat socialbidrag. Försäkringskassan har en komplicerad uppsättning regler som används för att beräkna vilka som är berättigade till bostadsbidrag.

SCB definierar "ekonomiskt utsatta hushåll" som de som inte klarar av de löpande utgifterna eller en plötslig oförutsedd utgift på 15 000 kronor som skall betalas inom 1 månad.[5]

Swedbank har mätt hur stor andel av hushållen som inte klarar av att hantera en oförutsedd utgift på 10 000:-, men även nivåer på både 30 000:- och 3 000:-[6] har använts. Swedbank har även mätt andelen hushåll vars inkomster till 80% eller mer består av bidrag.[7] LO har använt nivån 8 000:- vilket utgör en fjärdedel av arbetarna[8], medan Vänsterpartiet har argumenterad utifrån definitionen "60% av medianinkomsten", med denna definition är var fjärde ensamstående "fattig".[9]

Vidare läsningRedigera

”Med nöden runt hörnet : utanförskap på 1800-talet”. Populär historia (nr. 9): sid. S. 16-29. 2011. 

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Financial Times launches Capitalism in Crisis series” (på en-gb). aboutus.ft.com. https://aboutus.ft.com/en-gb/announcements/financial-times-launches-capitalism-in-crisis-series/. Läst 15 oktober 2019. 
  2. ^ [a b] 4/5> 3/5 <6/5
  3. ^ ”Billionaires 2019” (på en). Forbes. https://www.forbes.com/billionaires/. Läst 15 oktober 2019. 
  4. ^ Helgeson, Thomas. "EU sätter mått på fattigdom" Arkiverad 5 april 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska centralbyrån. Läst 4 mars 2013.
  5. ^ "Barn i utsatta grupper har mindre aktiv fritid" Arkiverad 7 oktober 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska centralbyrån. 29 januari 2009. Läst 27 april 2013.
  6. ^ Tibajev, Andrey (19 mars 2010). "Studenter klarar inte oförutsedda utgifter". Svenska Dagbladet. Läst 27 april 2013.
  7. ^ "Analys" (PDF). Swedbank. 9 juli 2008. Läst 27 april 2013.
  8. ^ Lundby-Wedin, Wanja (19 mars 2010). "Omöjligt att spara i klyftornas Sverige". Aftonbladet. Läst 27 april 2013.
  9. ^ "Ensamstående med barn blir fattigare". Expressen/TT. 11 april 2010. Läst 27 april 2013.