Facklig organisationsgrad
Facklig organisationsgrad avser den procentuella andelen fackligt anslutna löntagare inom ett land.
Ofta anges organisationsgraden per bransch, kön, åldersgrupp, arbetare/tjänstemän, tidsbegränsat/fast anställda mm eller olika kombinationer av dessa eller andra variabler. Vanligen avses andelen fackligt anslutna anställda. Ibland inkluderas även arbetslösa.
En internationellt mycket hög organisationsgrad i Sverige redigera
Sverige tillhör länderna med allra högst organisationsgrad.[1] År 2019 var 68 procent av de anställda medlem i en fackförening och 2022 69 procent.[2] Heltidsstuderande som arbetar vid sidan om studierna är här exkluderade. Dessa tal har erhållits genom specialkörningar av Statistiska centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar (AKU) och avser årsgenomsnittet.
I Danmark och Finland, som liksom Sverige har fackliga arbetslöshetskassor, är den fackliga organisationsgraden ungefär lika hög som i Sverige. Norge saknar fackliga a-kassor. Där är ungefär varannan löntagare fackligt ansluten. I Storbritannien är organisationsgraden 23 procent, i Tyskland och Japan lägre än 20 procent, i USA 10 procent (2019) och i Frankrike ca 9 procent.[3] I det sistnämnda landet är det främst de fackligt aktiva som är med i facket.
I och med att fackföreningar företräder alla löntagare, inte bara sina medlemmar, krävs en hög organisationsgrad för att få legitimitet.[4]
Fackligt medlemsras i Sverige under 2007 och 2008 redigera
Mellan 2006 och 2008 inträffade ett fackligt medlemsras i Sverige. Fackföreningarna förlorade under åren 2007 och 2008 sammanlagt 245.000 medlemmar. Den fackliga organisationsgraden sjönk från 77 procent 2006 till 71 procent 2008 sedan a-kasseavgifterna höjts kraftigt 1 januari 2007 och skattereduktionen för medlemskap i fackförening (25 procent) och a-kassa (40 procent) avskaffats vid samma tidpunkt.[5] En så stor nedgång under så kort tid saknar motsvarighet i Sveriges moderna historia och är ovanligt ur ett internationellt perspektiv. De fackliga a-kassorna förlorade ännu fler medlemmar. Mellan 1993 och 2006 sjönk den fackliga organisationsgraden från 85 procent till 77 procent, men det rörde sig då om en mer successiv nedgång (i genomsnitt 0,85 procentenhet per år) förorsakad av bland annat förändringar av arbetskraftens sammansättning. Andelen sysselsatta i sektorer med mycket hög organisationsgrad (offentlig sektor och industri) minskade medan de privata tjänstenäringarna, där organisationsgraden är lägre, expanderade.
Den fackliga organisationsgradens utveckling under finanskrisen, pandemin 2020-2021 och inflationsåret 2022 redigera
Under den djupa lågkonjunkturen 2009 upphörde det fackliga medlemsraset om man bortser från vissa arbetargrupper i de privata tjänstenäringarna som hotell- och restauranganställda. Den fackliga organisationsgraden förblev således oförändrat 71 procent detta år liksom under 2010. Åren 2011-2014 var den 70 procent och 2015-2017 69 procent och 2018-2019 68 procent, men skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän har ökat. År 2006 var andelen fackligt anslutna 77 procent hos både arbetarna och tjänstemännen. År 2019 tillhörde 60 procent av arbetarna en fackförening mot 72 procent av tjänstemännen.[6]
Under pandemiåren 2020 och 2021 steg organisationsgraden: bland arbetare till 61 procent 2020 och 62 procent 2021, bland tjänstemän till 73 procent 2020 och 74 procent 2022 samt bland anställda totalt till 69 procent 2020 och 70 procent 2021. Under dessa år och framför allt under 2021 kände många anställda stor osäkerhet om pandemins och ekonomins utveckling vilket medförde en medlemstillströmning till fackföreningar och a-kassor.
Under år 2022 medförde den höga inflationen att reallönerna sjönk vilket gjorde att framför lågavlönade övervägde om de hade råd att betala fackavgiften. År 2022 sjönk den fackliga organisationsgraden bland arbetare till 59 procent, bland tjänstemän till 73 procent och bland anställda i genomsnitt till 69 procent.[7]
Den genomsnittliga fackliga anslutningsgraden i Sverige är dock ur ett internationellt perspektiv fortfarande mycket hög.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Kjellberg, Anders "Kan fackets försvagning hejdas - facklig styrka och organisering i en globaliserad värld" i Ingemar Lindberg och Anders Neergaard (red.) Bortom horisonten – fackets vägval i globaliseringens tid, Premiss förlag 2013
- ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1 (uppdaterad 2023)
- ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1, tabell 3
- ^ Hill, Niklas; Sjöström Angeli (2011). Medlemsmodellen: rekrytera, aktivera och behålla medlemmar. Stockholm: Trinambai Consulting. sid. 23. Libris 12120611. ISBN 9789163382567
- ^ Anders Kjellberg och Christian Lyhne Ibsen "Attacks on union organizing: Reversible and irreversible changes to the Ghent-systems in Sweden and Denmark", i Trine Pernille Larsen och Anna Ilsøe (eds.)(2016) Den Danske Model set udefra - komparative perspektiver på dansk arbejdsmarkedsregulering, Köpenhamn: Jurist- og Økonomforbundets Forlag, sid. 287
- ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1, tabell 5 och 6
- ^ Kjellberg, Anders Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv; facklig anslutning och nytt huvudavtal, Arena Idé 2023, tabell 36.
Tryckta källor redigera
- Kjellberg, Anders (2002) "Ett nytt fackligt landskap - i Sverige och utomlands", Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia nr 86-87 2002, sid 44-96
- Kjellberg, Anders (2009) "Det fackliga medlemsraset i Sverige under 2007 och 2008", Arbetsmarknad & Arbetsliv årgång 15, nr 2 2009, sid 11-28
- Kjellberg, Anders ”Fack, arbetsgivare och industrial relations” i Mattias Bengtsson & Tomas Berglund (red.) Arbetslivet, Lund: Studentlitteratur (2017)
- Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
- Kjellberg, Anders (2018) Fackliga organisationer och medlemmar i dagens Sverige 3 uppl. (elektronisk utgåva), Lund: Arkiv Förlag
- Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0
- Kjellberg, Anders (2021) Vad är facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen. Stockholm: Futurion 2021:1. ISBN 978-91-985556-3-9
- Kjellberg, Anders (2021) Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal. Stockholm: Arena Idé. ISBN 978-91-985543-0-4
Vidare läsning redigera
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2020). Lund: Department of Sociology, Lund University. (Om medlemsutvecklingen i svenska fackförbund, fackliga centralorganisationer samt fackliga samverkansorganisationer som PTK och OFR)