Fabrizio Ruffo

Fabrizio Dionigi Ruffo, kallad generalkardinal Ruffo, född den 16 september 1744 i San Lucido, död den 13 december 1827 i Neapel, var en italiensk kardinal och statsman.

Hans eminens Fabrizio Ruffo
Kardinal i Katolska kyrkan
Född	16 september 1744 San Lucido
Död	13 december 1827 (83 år) Neapel
Biskopsstol	ej biskopsvigd
Kardinalstitel	Kardinaldiakon av Sant'Angelo in Pescheria Kardinaldiakon av Santa Maria in Cosmedin Kardinaldiakon av Santa Maria in Via Lata
Utnämnd	26 september 1791 (in pectore)
Upphöjd	21 februari 1794
Begravningsplats	San Domenico Maggiore i Neapel
Se även: Kardinal ⋅ Titulus ⋅ Konsistorium

Ruffo reste till Rom där han studerade vid Collegio Clementino och senare vid La Sapienza, där han blev iuris utriusque doktor, det vill säga både romersk rätt och kanonisk rätt. För en tid tjänade han som refendarieråd vid den Apostoliska signaturen, innan han utsågs till påvlig skattmästare. Ruffo, som tillhörde en rik och anrik neapolitansk släkt blev utnämnd in pectore som kardinal 1791 och offentliggjordes 1794 sam kardinaldiakon med Sant'Angelo in Pescheria som Titulus|titelfiakonia.

Som generalvikarie för kung Ferdinand IV störtade Ruffo 1799 den parthenopeiska republiken i Neapel, som fransmännen samma år upprättat. Efter stadens kapitulation ankom en engelsk flotta under Nelson, som på kungahusets motståndare tog en blodig hämnd, för vilken man länge med orätt ville göra Ruffo ansvarig. Utan inflytande under bourbonerna, motsatte han sig inte deras störtande 1806, biträdde 1810 vid Napoleons giftermål i Paris och återvände 1814 med Pius VII till Rom. År 1821 blev han medlem av den neapolitanska konseljen.

Bilder

• Kardinal Ruffos titeldiakonior
• 
  Sant'Angelo in Pescheria.
• 
  Santa Maria in Cosmedin.
• 
  Santa Maria in Via Lata.

Konklaver

Kardinal Ruffo deltog i följande konklaver:

Konklav	Vald till påve
1 december 1799 – 14 mars 1800	Pius VII (Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti)
2 – 28 september 1823	Leo XII (Annibale Sermattei della Genga)

Källor

• ”RUFFO, Fabrizio (1744–1827)” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 26 juni 2019. https://archive.today/20190626013236/http://webdept.fiu.edu/~mirandas/bios1791.htm%23Ruffo#Ruffo. Läst 26 juni 2019. 
• ”Fabrizio Dionigi Cardinal Ruffo” (på engelska). Catholic Hierarchy. Arkiverad från originalet den 26 juni 2019. https://archive.today/20190626013621/http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bruffo.html. Läst 26 juni 2019. 
• Ruffo, Fabrizio i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Fabrizio Ruffo.
  Bilder & media

Företrädare: Guglielmo Pallotta	Påvlig skattmästare 1785–1794	Efterträdare: Girolamo della Porta
Företrädare: Filippo Campanelli	Kardinaldiakon av Sant'Angelo in Pescheria 1794–1800	Efterträdare: Alphonse-Hubert de Latier de Bayane
Företrädare: Fernando Spinelli	Kardinalpräst av Santa Maria in Cosmedin 1800–1821	Efterträdare: Antonio Frosini
Företrädare: Romoaldo Braschi-Onesti	Storprior av Malteserorden 1817–1827	Efterträdare: Giorgio Doria Pamphili Landi
Företrädare: Antonio Maria Doria Pamphili	Kardinalkollegiets camerlengo 1819–1820	Efterträdare: Ercole Consalvi
Företrädare: Antonio Maria Doria Pamphili	Kardinalprotodiakon 1821–1827	Efterträdare: Giuseppe Albani
Företrädare: Antonio Maria Doria Pamphili	Prefekt för Congregazione delle Acque 1821–1827	Efterträdare: Agostino Rivarola
Företrädare: Antonio Maria Doria Pamphili	Kardinaldiakon av Santa Maria in Via Lata 1821–1827	Efterträdare: Giuseppe Albani