Öppna huvudmenyn
Karusellminnet ECM 64 från Facit kortade ner åtkomstiden för data betydligt

FACIT EDB var en elektronrörsbaserad dator som tillverkades av Åtvidabergs industrier AB efter ritningarna för BESK, som utvecklats av Matematikmaskinnämnden.

HistoriaRedigera

Åtvidabergs industrier värvade 1956 sjutton medarbetare från Matematikmaskinnämnden som utvecklat BESK. Samma år köpte företaget ritningarna till BESK och den första kopian invigdes i oktober 1957. Den hade några förbättringar, bland annat dubbelt så stort kärnminne, senare tillkom ett nytt avancerat magnetbandminne, karusellminnet.

FACIT EDB installerades som servicemaskin i Åtvidabergs industriers lokaler vid Karlavägen i Stockholm. Det innebar att kunder kunde komma och köra egna program mot betalning per timme. Maskinen blev flitigt anlitad, behov av beräkningar fanns bland annat inom meteorologi.

FunktionsprincipRedigera

FACIT EDB var liksom BESK en så kallad IAS-maskin. Den ursprungliga IAS-maskinen färdigställdes vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) 1951. FACIT EDB programmerades genom att program laddades in i arbetsminnet, där även in- och utdata kunde lagras. IAS-maskiner var inte mjukvarukompatibla, men byggde på ritningar över den ursprungliga IAS-maskinens arkitektur.

FACIT EDB var en kopia av BESK, och var uppbyggd med en kombination av elektronrör och germaniumdioder. Programmen var försedda med brytpunkter så att beräkningen kunde återupptas efter att något elektronrör brunnit ut och bytts. Som arbetsminne användes ett ferritkärnminne.

In- och utorgan var:

  • Remsläsare (in) 500-1000 tecken/sek. 5-8 kanals remsa
  • Magnetband (karusellminne från 1958), (in och ut)
  • Skrivmaskin (ut) ca 10 tecken/sek
  • Stans (ut) ca 150 tecken/sek
  • Radskrivare (ut) 11 rader/sek, 160 tecken/rad
  • Manöverbord (in och ut)

Software och program till maskinen var bland annat Algolkompilator, Maskinkodskompilator och Operativsystem. Maskinen kunde också köra diverse standardprogram avsedda för BESK.

PrestandaRedigera

Minnet var ett ferritkärnminne på 32 K helord, fördelat på ett direkt adressbart (inre minne) om 2 K helord och ett lagringsminne (yttre minne) om 30 K helord. Minnet var fördelat på åtta oberoende enheter om 4 K vardera, varav sex i huvudstativ och två i separat stativ. Läs/skrivcykel var 5 mikrosekunder (hela minnet). Maskinen använde ordlängden 40 bitar/helord (ungefär 11 decimala siffror). Till maskinen användes också karusellminne, Facit ECM 64.

Aritmetiken utgjordes av en fixpunktsräkning i 40 bitar, flytande räkning (inbyggd) i 32+8 bitar, varav 32 för additionstid, i flytande räkning, ca 10 mikrosekunder. Maskinen utförde ca 100 000 operationer/sekund. Talrepresentationen var rent binär med basen 16.

AnvändningRedigera

Nio FACIT EDB tillverkades.[1] Användare av beräkningsmaskiner återfanns vid denna tid inom flygplanskonstruktion, försvar, industri, vetenskapliga institutioner, försäkringsväsende och konsulterande ingenjörsfirmor. Ett exempel är stabilitetsberäkningar för Tingstadstunneln under Göta älv[2].

FACIT EDB
Användare Plats Invigd
Åtvidabergs servicecentral Karlavägen, Stockholm 1 oktober 1957
Asea Västerås 12 december 1958
Matematikmaskinnämnden Drottninggatan, Stockholm 2 oktober 1959
Åtvidabergs servicecentral Karlavägen Stockholm 1960 (flyttad till Düsseldorf 1962)
Åtvidabergs servicecentral Göteborg november 1960
Facit Solna september 1961
Det Norske Meteorologiske Institutt Oslo, Norge 1 mars 1962
Försvarets Radioanstalt Stockholm juli 1962
Försäkringsbolaget Framtiden Stockholm november 1962

Se ävenRedigera

  • BARK - Binär Aritmetisk Relä-Kalkylator - Sveriges första dator 1950
  • BESK - Binär Elektronisk SekvensKalkylator - elektronrörsbaserad 1953
  • SMIL - SifferMaskinen I Lund - elektronrörsbaserad 1956
  • SARA - SAabs RäkneAutomat - elektronrörsrörbaserad 1957
  • Datasaab D2 - transistorbaserad 1960
  • TRASK - TRANsistoriserad SekvensKalkylator - transistorbaserad 1965

ReferenserRedigera

Hallberg, Tord-Jöran (2007). IT-gryning: svensk datahistoria från 1840- till 1960-talet. Lund: Studentlitteratur. Libris länk. ISBN 978-91-44-03501-7 

NoterRedigera

  1. ^ Tekniska museet: TEKS0057722
  2. ^ Göteborgs Stadsmuseum. ”GIM:3904 Centralenhet”. http://62.88.129.39/carlotta/web/object/203723. Läst 21 mars 2016. 

Externa länkarRedigera