Föreningen Egna Hem
Föreningen Egna Hem var den första egnahemsföreningen i Sverige och en pionjärorganisation i den svenska egnahemsrörelsen.
Grundades 1892 vid Karlströms bruk i Östergötland redigera
Föreningen grundades 7 augusti 1892 vid Karlströms bruk i Kristbergs socken och dåvarande Kristbergs landskommun, nuvarande Motala kommun, Östergötlands län. Samtidigt bildades den första lokalavdelningen eller filialen, nr 1 Karlsby. Tolv personer tecknade sig vid mötet i Karlström för andelar i föreningen. Av dem var åtta från Karlsby, två från Motala Verkstad, en från Degerön och en från södra delen av Kristbergs socken (initiativtagaren själv).
Initiativtagare var kakelugnsmakaren Frans Wilhelm Johansson, född 1851 i Vårdsbergs socken, sydost om Linköping. Ett par år tidigare (1890) hade denne gjort ett mer eller mindre misslyckat försök att bilda en Jordbruksförening vid De Geersfors bruk i Godegårds socken, strax norr om Kristbergs socken. Den filial till denna förening som 1892 bildades vid gården Skalleby i Kristberg upplöstes året därpå, varvid flera medlemmar anslöt sig till Föreningen Egna Hem.
1893 öppnade Föreningen Egna Hem en expedition i Motala stad, som blev föreningens säte.
Första och största egnahemsföreningen i Sverige redigera
Föreningen Egna Hem är inte bara den första egnahemsföreningen i Sverige. Den skulle också bli den största. År 1893 grundades flera filialer i Motala: nr 2 Motala, nr 3 Motala Verkstad och nr 4 Motala Ström. Sedan följde i snabb takt ett stort antal filialer på andra platser i landet. Sammanlagt inköpte föreningen 31 egendomar för styckning till egnahem, bland annat Ekholmen söder om Linköping, Lundby utanför Mjölby och Råssnäs i Motala. Föreningen anlade egnahemsområden också i bland annat Norrköping, Eskilstuna, Hallsberg och Örebro, bland annat Rosta Egna Hem (Örebro).[1]
Ekholmen förvärvades 1901 av föreningen och styckades upp i 72 småbruksfastigheter, 31 bostadsegnahem och en fastighet med kvarn.[2] Flera av dem som bosatte sig i de nya bostadsegnahemmen i Ekholmen var återvändande svenskamerikaner, huvudsakligen hantverkare. Det kan erinras om att ett av motiven bakom egnahemsrörelsen var att motverka att emigration till bland annat USA antog alltför stor omfattning.
Brånshult - ett av Sveriges första områden med småbruksegnahem redigera
Föreningen Egna Hem i Motala (FEM) inköpte 1895 lantegendomen Brånshult i södra delen av Kristbergs socken och lät omvandla denna till ett av Sveriges första områden med småbruksegnahem.
F.W. Johansson - föreningens initiativtagare och eldsjäl redigera
Föreningens eldsjäl och mångårige ledare och kassör Frans Wilhelm Johansson utsågs av jordbruksminister Alfred Petersson i Påboda som sakkunnig i den nämnd som fick i uppdrag att omarbeta bestämmelserna för statens egnahemslån. Johansson drog sig 1917 tillbaka efter 25 års arbete i föreningens tjänst och avled 1922, trettio år efter föreningens instiftande. 1980 upphörde föreningen med verksamheten.
Egna Hems Låneförmedlingsförening redigera
Den 1904 inrättade statliga egnahemslånefonden kom föreningens småbrukare och egnahemsbyggare till del genom hushållningssällskapen, som åren 1905-1907 förmedlade flera egnahemslån till föreningens fastigheter, i första hand åt småbruksegnahemmen. För att effektivisera låneverksamheten bildade föreningen 1907 Egna Hems Låneförmedlingsförening i Motala som själv kunde erhålla och förmedla de statliga lånen. Under åren 1908-1948 beviljade föreningen 524 jordbrukslån och 713 bostadslån.
Föreningens tidskrift redigera
Föreningen utgav tidskriften Egna Hem.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Om Föreningen Egna Hems verksamhet i Örebro (speciellt filialerna Rosta Egna Hem och Rynninge Egna Hem) se "Aktstycket december 2016. Medlemsblad från ArkivCentrum Örebro Län", sid. 8-11
- ^ "Egna Hem Motalas köp av Ekholmen 1901" och följande avsnitt i Byar och gårdar i Landeryd. Minnen och historia. Tredje boken Landeryds Hembygdsförening, Linköping 2002, sid 82-169
Litteratur redigera
- Edling, Nils Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900, Stockholm 1996 (doktorsavhandling, Historiska institutionen Stockholms universitet)
- Egna Hem nr 2 1972 (Föreningen Egna Hem - Motala 80 år)
- Germundsson, Tomas Landsbygdens egnahem: egnahemsrörelsen, småbruket och landskapet i sydsvenskt perspektiv Lund 1993 (doktorsavhandling, Geografiska institutionen Lunds universitet)
- Kjellberg, Anders (1999). ”Uppstod egnahemsrörelsen på landet eller i staden?”. Folkets historia (Stockholm : Riksföreningen för folkets historia, 1980-) 1999 (27:3/4),: sid. 130-132. ISSN 0349-6279. ISSN 0349-6279 ISSN 0349-6279. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=166123&fileOId=625894. Libris 3139167
- Lindström, Staffan och Remmare, Per Olof Egna Hemsrörelsen och pionjärföreningen Egna hem u p a, Motala, Stockholms universitet, kulturgeografiska institutionen, samhällsplanerarlinjen, projektarbete, ht 1984.
- Remmare, Per-Olof "Föreningen Egna Hem i Motala - egnahemsrörelsens pionjär", Folkets Historia nr 1 1998
- Rydberg, J R Redogörelse för Föreningen Egna Hem och dess verksamhet åren 1887-1905, Motala 1905.