Brasilin är ett rött färgämne som kan utvinnas ur olika rödträarter som Bresilja eller andra träd i Bresiljesläktet.

Strukturformel för brasilin

Vid träets lagring frigörs brasilinet ur sin ursprungliga glykosidförening. Det är lösligt i alkohol, eter och vatten, och bildar i sig gula eller nästan färglösa kristaller, men ger med metalloxider färgade olösliga föreningar. I alkalisk lösning oxideras brasilin av luftens syre till brasilein, även det ett rött kristalliserande färgämne, svårlösligt i vatten.

Bresiljeträ har gått under en rad olika namn, som bresilja, färnbock och rödträ. Under 1700- och 1800-talen var det vanligt att använda den finfördelade veden för textilfärgning, och år 1874 fanns i Sverige fem bresiljekvarnar.[1] Idag används det endast vid växtfärgning i liten skala.[2]

Bresiljeveden har också använts för tillverkning av färglacker (inte att förväxla med lackfärger) för måleriet. Ett sådant färglack, tillverkat av rödträ, krita, stärkelse och alun har sålts under namnet berlinerrött.[3] Färgen hos bresiljefärglack varierar mellan brunrött och mörkt blårött. I den internationella pigmentdatabasen har det beteckningen Natural Red 24 och nummer 75280.[4] Liksom de flesta andra naturliga färglacker har bresiljepigment dålig hållbarhet och färgen förstörs såväl av syror som alkalier. Det är känt i Sverige sedan 1600-talet men var aldrig särskilt vanligt och har nu ersatts av syntetiska pigment och används inte längre inom måleriet.[1]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 299-300 
  2. ^ Marshall, IngMarie Jonsson. ”Fjärdholmsboden - Växtfärgning”. www.fjardholmsboden.se. http://www.fjardholmsboden.se/vaxtfargning. Läst 10 april 2016. 
  3. ^ Ekbohrn, Carl Magnus (1936). Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. i svenska språket tillika med deras härledning och uttal (Ny, omarb. o. tillökad uppl.). Stockholm: Bonnier. Libris 1363268  (Digitaliserad i Projekt Runeberg)
  4. ^ ”The Color of Art Pigment Database: Pigment Red, PR”. 5 mars 2016. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305043640/http://artiscreation.com/red.html#.Vwklv3poC24. Läst 9 april 2016.